12 mars 2012

bortkastad tid

Jag har idag beslutat att jag ska vara sjuk på heltid. Kändes tungt när min chef ringde. Det går inte längre... verksamheten fungerar inte och jag mår inte bra av att inte räcka till. Känner en stor sorg.. jag har inget val. Känner att det är så jävla bortkastad tid att vara sjuk. Jag som har så mycket att prestera och utveckla. Jag vill vara som andra. Sjuk är inget liv för mig. Så bortkastat... hmm blir såå förbannad. Var det såhär mitt liv skulle bli. Det kokar i min kropp. Jag kan inte acceptera det som är mitt. Jag har inte lust eller tid.  

De provar en behandling som ska utvärderas om några månader. Om det fungerar. Ja vad gör vi om den inte fungerar. Vad tjänar det till?! Härregud jag kan inte ens tänka mig att vara sjukskriven under 6 månader för att genomgå denna dret. Det är inte värt det. Det kostar för mycket om inte resultatet blir bra vilket jag vet att det inte kommer att bli mer än kanske bara för stunden. Såå tröstlöst. Som aldrig kommer att ta slut. 

I skrivande stund vet jag inte hur jag ska leva. Vad kan göra min dag lite bättre mot igår?! Har ingen fantasi engagemang eller lust. Fast idag är en bra dag med att jag inte har ont, har varit på promenad 5,3 km i strålande sol, fann ett nytt kortspel, vann i WF och har haft middagsgäst. Kunde ha städat men det struntade jag i eftersom jag inte hade lust.  

Detta är inte det liv som jag vill leva. Ja vi får se jag ska se hur jag blir av cellgifterna denna vecka.. jag hoppas att det inte blir så illa. Jag är helt sjuk mars ut till att börja med. 

 




 

 

 

15 kommentarer:

  1. <3 Tänker på dej vännen! <3

    SvaraRadera
  2. Det gör ont i hjärtat....
    Många styrkekramar!
    Fru Milants

    SvaraRadera
  3. Kära Sofia, tänker på dig. Skit också! Men försök ta en dag i taget, hoppas-hoppas att behandlingen fungerar och du blir starkare igen. Då kommer du ju igen som ett skott, det vet du. Det är nog bättre trots allt att vara helt sjukskriven så länge, så du inte blir frustrerad av att inte orka när du borde vara på jobbet.
    Stor kram från Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det kommer gå bra men du vet att ens personlighet är inte lätt att tampas med =)
      KRAM och tack för ditt stöd Carina.

      Radera
  4. Hej, förstår hur du känner det. Varje gång det är dags för en behandling så dyker ångesten upp, tänk om jag inte kan jobba. Sen får man så många goda råd att man ska vila,mm men det enda man vill är att få leva ett vanligt vardagsliv. Många kramar från en som blivit behandlad för tredje gången.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lycka till och tack för dina ord.

      Radera
  5. Kraaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaam

    SvaraRadera
  6. Orättvist e va de e:(
    Kram
    Ika

    SvaraRadera
  7. Hej Sofia ! Vad jag förstår så ska du (om det fungerar) fortsätta med Avastinet sen, för att förhindra ny kärlbildning. Alltså kommer du inte att omsjukna som tidigare. Jag får ju samma behandling och det är så jag har fattat det,Taxolen ska nu krympa dina tumörer, Avastinet ska förhindra att dom ska kunna "äta upp sig" igen.DET låter väl lovande, vet inte hur det kommer funka i långa loppet, men jag antar att det antingen kommer att få ett mycket saktare förlopp, eller förhoppningsvis stanna upp helt. Så hoppas du kan se meningen med behandlingen, och vågar tro på en bättre dag.Jag håller alla tummar och tår för att det ska fungera för oss båda, men framförallt hoppas jag att du ska få mycket hopp av denna behandling, och känna glädje över att ha möjligheten.Jag vet att du är en glad skit som har lätt till att vara positiv,så du är säkert snart glad igen ! Gör som mig, ta ut allt positivt i förskott, det enda som kan hända är att du får vara glad två gånger =)) Vi ligger exakt lika i behandlingen förutom att jag får min tredje i morgon, men jag tänker på dig på onsdagarna, och önskar cancern en stor fet spark i aschlet, och att vi kommer igenom det här med livet i behåll men med en erfarenhet rikare....Kram från mig till dig.....hälsn. Carina.

    SvaraRadera
  8. Kraaaaaaaam till dej!!

    SvaraRadera
  9. Jag känner så igen din frustration. Jag vill inte vill inte vill inte, frutrationen suger och man brottas inombords. Det enda jag kommit på i efterhand är att jag skulle börjat pussla vadärdetduserpussel tidigare.

    Ta hand om luften!
    kram A

    SvaraRadera

Skriv gärna en kommentar, fråga eller synpunkt.