frihet strömmar genom mitt kropp

Känner av behandlingen i form av trötthet och känning i ryggraden. Blir så andfått när jag går promenad men kom ut 3,6 km på 35 minuter så jag är nöjd. Har packat och väntar på att påbörja resan upp till fjällen. Solen skiner över Arvika men det är kyligare nu. Sälen ska inte bli så soligt men..

Jag kommer verkligen att packa på mig alla grejer om det så bara är för ett enda åk. Spelar ingen roll bara jag får stå där i liften och ta mig ner för Specialen... om jag inte fixar fler är jag mer än nöjd... not men kan ju inbilla mig det. jag vill verkligen göra detta.

En känsla av frihet strömmar genom kroppen och mitt i allt elände så kanske livet inte är så olika ändå eller behöver inte vara det. Det gäller att finna det som betyder och synka det med tiden då kroppen orkar. Det kan vara svårt att fånga tillfällena då man är så van att inte orka eller klara av så tiden bara rinner förbi även när jag orkar.

Att nå mitt sista satta mål går inte att beskriva. En seger över mig själv och över den dretsjukdom som annars hindrar mig från att vara som jag en gång var.

Får lite bekymmer med vad jag ska hitta på för ny utmaning.. hmm  Jag behöver ha något som jag kan se framemot och kämpa mot för att inte förgås av tristess. Givetvis är det träningen som ligger närmast men det är ju ett så självklart mål.. jag kanske törs sätta upp en resa.. en längre sån.. ja det är väl det som jag kan tänka mig att göra. Det är ett ganska stort projekt att ta sig ut på tur eftersom det är en massa saker som sätter käppar i hjulen och som krånglar till min tillvaro. Det är tryggast att hålla sig hemma men kanske kan jag bli lite bättre och då kan jag få tillgång till världen igen.