08 mars 2012

trött efter en dag med magkramp

Samma dag som jag får cellgift är det lätt att bli speedad och få svårt att sova. Till detta startade en liten smärta i min mage som visade sig övergå till kramp som pågick i 16 timmar. Härregud vad jag ångar vad jag åt igår. Trodde verkligen att det var bearbetningen av min cancer som gjorde ont men icke.

Strax före klockan fem idag eftermiddag släppte det och jag blev som folk igen. Att livet svänger från att fungera superbra till att bli ett sängliggande paket går otroligt snabbt och försvårar livet i största allmänhet. Hur ska man förhålla sig till det utan att bli galen?! Kom upp ur bädden vid sextiden ikväll och ställde mig i duschen. Fixade lite mat och nu är det som vanligt igen. Trött bara efter en dag med kramper. Sover nog gott i natt.

Jag önskar att mitt liv kunde se annorlunda ut. Men vem gör inte det. Men att leva med en jävla dretsjukdom gör att det är svårt att finna mening med tillvaron. Såå trött på detta. Måste ta mig en funderare över vad som kan göra mitt liv lite bättre trots allt.







3 kommentarer:

  1. Sofia!
    Läser din blogg, Jag har kämpat sedan sommaren -08. Så jag har kommit lite längre i min bearbetningen och anpassning i min vardag till denna tunga börda som vi träffats av. Önskar att jag kan ge dig lite kraft, mod, jävlar anamma i de tunga stunderna. men tycker du är beundransvärd och kravlar upp fort i ljuset igen.
    Man vill ju själv styra sitt liv och inte the big C!!!
    Men man får hänga med på alla tråkiga ibland smärtsamma pauser i vardagen den tvingar oss till.
    Jag hade ett anfall m ofantlig tarmkramp senast i måndags- smärta jag inte kan hantera - akut till sjukhus, en halvdag senare hemma igen o krampen släppt Mycket tankekraft går åt till att vara steget före biverkningarna inte få panik närhelst plötsligt dagen blir bara sjukläge.
    Pust,pust vi är värda många guldstjärnor för våran kämparanda!!!

    SvaraRadera
  2. Håller verkligen med om att ALLA ni som kämpar mot denna dret borde få MÅNGA guldstjärnor för ert kämpade! Vi som är friska skulle behöva tänka ett par varv till innan vi klagar... Lycka till ALLA kämpar!

    SvaraRadera
  3. Hmm, Sofia...Du skriver att du ångrar vad du åt igår, kan tänka mig att när du kände dig frisk så tänkte du att nu kan jag nog äta det och det. Men jag tror det är är jätteviktigt att du håller dig till dina täta måltider och rätt sorts mat, även om det känns jobbigt. Försök att se det som ett viktigt jobb för dig själv så blir det menigsfullt.Du får tänka långsiktigt nu.....hoppas det går bra och var rädd om dig
    Kram Maggan

    SvaraRadera

Skriv gärna en kommentar, fråga eller synpunkt.