15 april 2012

upp och ner

Har funderat lite över hur det är med mig egentligen. Allt går så upp och ner och den senaste veckan har tagit ner mig rejält.. i huvudet alltså. Inte kul att bli så låg.. känner mig så maktlös.. över min situation och jag har då inte förmågan att ta fatt i mitt liv. Tiden bara går. Tur jag har Rumble och Wordfeud säger jag... Jag har tidigare i livet inte haft sånna eller liknande besvär utan har alltid kunnat styra min kropp efter eget tycke.  

Det är äntligen söndagkväll och nu känns det som om livet har vänt.. igen och då blir jag på topp. Senaste veckan är glömd.. Helgen har varit såååå seg och trött. Orkeslös som bara den. Igår tvingade jag mig ut på en raskare promenad och det gick bra men mina ben vägde bly. Idag orkade jag inte.. det regnade så jag beslöt mig för att stanna inne. Ledsam väl?! Hatar att jag viker mig... det hade jag aldrig gjort... innan.. dreten.   

Träningsprogrammet har jag kört hela helgen! Lade till armövningar så idag hade jag träningsvärk i triceps (efter 10*3 med 1 kg hantlar.. gör om det du om du kan!). I morgon är det dags för att ta tag i träningen på riktigt. Ska träffa min PT kl 10.00. Vet inte vad som han har hittat på men det känns bra att ha några dagar innan nästa infusion. Börjar bli riktigt less på behandlingen. Fy om den inte har gett effekt. 

Det är inte värt allt besvär kan jag säga om det inte hjälper. Går inte med ord att beskriva hur det känns att få något i kroppen som tar kål på både mig och förhoppningsvis cancern som fyller ens kropp. Om du tänker dig en riktig bakfylla när du inte kan resa dig till medvetande samtidigt som du är sjösjuk och har en influensa påväg att bryta ut. När det kryper längs ryggraden.. sprider sig i musklerna på ryggen och sen orkeslösheten som intar och gör att man inte vill vara med längre. Illamående oxå.. Det är ingen lek men som tur är är det inte så illa som jag beskrev för mig nu men så var min första cellgiftsbehandling förra året. 

Vet inte ens om jag kommer att orka spela golf i sommar. I fjol var det annorlunda eftersom jag var opererad. Då hade jag inte brutit ner kroppen med cellgift. Slutade med det i mars så jag var piggare under sommaren. Men i år blir det hårt. Det är orken som inte finns mer än två dagar/vecka och jag kommer (kanske) bli svagare för varje vecka. 



 

  

3 kommentarer:

  1. ibland måste man väl få bryta ihop för att sen kunna gå vidare.. Du är helt otrolig som trots allt- har ett så positivt sätt!! Kram i "dretvâre"/ Sara

    SvaraRadera
  2. Håll ut! Detta är en svacka, du blir starkare på sikt! Kram! Anna i V-ås

    SvaraRadera
  3. Stor kram !! / Klässbol

    SvaraRadera

Skriv gärna en kommentar, fråga eller synpunkt.