Det är riktigt skönt att inte ha lika ont men som du förstår kan det svänga fort. Hehe ena dagen si och andra så. Men jag skojar inte, det är bara så. Men nu hoppas jag innerligt att det ska hålla sig i schack tills jag kommer till läkaren om en tre veckor sisådär. Om min planering stämmer så kan det vara dags för behandling om tidigast fyra veckor. Alltså i början av mars (till september) och därefter önskar jag att de ska operera mig och min stomi. Har inte vågat kontakta Uppsala ännu. Jag är lovad att om det blir någon mer kirurgi så är det de/experter som gäller. Men det kanske är lätt att lova ifall de redan nu vet att det aldrig kommer att bli verklighet. Men i min värld kommer det att ske och det är det som betyder nåt.
Idag gick jag en långpromenad och det var skönt. Behöver få bättre kondis! Ja i morgon är det jobb som gäller och jag ska försöka komma hem i tid.
Hej!
SvaraRaderaVad du gått igenom!!Vård på lika villkor!bara om vi hamnar hos specialister just på detta!!
Läser att du "oroar" dig lite inför nästa Cytostatika period. Jag har levt med dessa behandlingar sedan -08, och den veckobehandling du nu troligtvis ska igenom gjorde jag förra vintern, med håret i behåll!! Ismössa!! inte så kul men uthärdligt och håret kvar!! tappade fransarna efter 3 mån, och det var ju beviset på att ismössan fungerade. Så fråga efter detta!!
Ont i kroppen är nog något vi får dras med,efter stora operationer och tunga behandligar. Jag har ont på ungefär samma ställe som du, och har haft hela tiden. På mig är det nog ärrbildningar som ger smärtan, ingen synlig cancer här kan man hitta.
Men man blir så trött på det ibland ( mest varje dag) önskar att man skulle vakna och allt var som förr!! På något sätt hittar man ett sätt att hantera detta skit som ramlat på oss!! Jag jobbar just nu halvtid, och går på behandligar en gång i månaden.Mår skit tre dagar, och näsan precis i ytan, men så är jag uppe igen och simmar vidare:-)
Kram till dig! Simma på!!!!
Hej
SvaraRaderaKul att få veta lite hur du har det. Jo jag har funderat som du med kylmössa men jag är så j..vla frusen så jag vet inte. Sen är det så att jag vill inte sitta längre på sjukhuset än vad jag är tvingad att göra... ja vi får se.
Ja visst är det så att man vänjer sig och anpassar sig och det är precis det som gör människan så fantastisk. Jag vet att det finns de som har det värre. Men så är det alltid. Jag vill bara vara smärtfri och kunna leva på deltid i alla fall =)
Tack för dina ord, Värmer mig. KRAM
Det gör så ont i mig att läsa om allt di gått igenom. Kämpa på och all lycka till dig. Kram på dig
SvaraRadera