Mötte hon som pratar. Hon som har levt ett annat liv mot nu. Hon har anpassat sig till oss och vårt samhälle. Mot sin vilja. Lämnat sitt land för något som andra slåss om. Sorgen som inte syns men som alltid följer henne.. som en skugga. Att börja om, börja nytt, glömma och gå vidare. Mista nära och kära, flytta och börja om. Börja om, hur börjar man om utan att se tillbaka, en sorg.
Hur börjar man om och skapar en framtid utifrån helt andra förutsättningar och skapar kvalitet med livet. Många tvingas börja om utifrån icke valda tragedier. Sambandet av känslan kan ses om likvärdig. Rädslan som kryper fram när den fysiska kroppen inte längre orkar vad den tidigare gjorde. Vanmakten skölden som rasar och sårbarheten träder fram. Hur länge orkar hon vara stark, leva det liv som inte blev som det var tänkt. Blir hon någonsin den kvinnan som hon var innan hon tvingades, nej aldrig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skriv gärna en kommentar, fråga eller synpunkt.