En match ska startas, snart dags. En eftertanke om hur jag ska ta emot mer påfrestande besked. Att metodiskt lägga upp kartor i sinnet. Ett liv som numera är två, för att ha kraft. En press, ett projekt. Planen som inte är skriven men insikt finns att den kan ändras där inget är att föredra.
Att förbereda. Svårt. Att finna former som tar mig till toppen, belöningen. Gyllene värme, den vitaste av sand och där det finns vatten som är sagolikt grönt. Att se..
Att fungera som den återställda samtidigt som man är skadskjuten. Ett inre ska förberedas för den femte väpnade kampen känns så främmande. Likaså om starten dras ytterligare en tid, att invänta match.. att vända om och vara mer levande än någonsin... under tiden.
En skam. Att inte fokusera. Vart går gränsen. Vad är det som betyder. Det trygga skapas genom kontroll av det sanna men vad är trygghet i en oskriven plan. Krigaren rustar till strid men funderar aldrig på insatsen i en förlust... den finns aldrig.. uppstår snabbt utan eftertanke, en befrielse, en räddning.
Du är så fin lilla Sofia ! Jag har följt dig en tid men aldrig "sagt" något. Du är vacker,skriver vackert och tänker vackert - du är en förebild för många, sjuka som friska, mitt i allt din sorg. En sådan styrka och livsglädje du visar, vem kan inte förundras ! Din styrka måste ge dig många, många år och vem vet - kanske kommer det fram ny möjligheter till hjälp medan du kämpar - det önskar jag dig av hela mitt hjärta !
SvaraRaderaDetta skrivs av en beundrarinna som är dubbelt så gammal som du. Stora kramar till dig !
Tack så hjärtligt, du gör mig glad. Alltid trevligt med att andra följer mitt öde då det är en form av befrielse att få skriva av sig och låta fantasi blandas med den verklighet som jag befinner mig just nu i.
SvaraRaderaMånga kramar och varma tankar tillbaka
Sofia