Tankarna gick till det som jag var förr. Hur ledsen jag verkligen är. Att se sig själv bli till något jag inte trodde fanns eller var möjligt. Jag som hade det så bra.
Jag Frågade:
- Mamma tror du att jag blir 40? Hon tror fortfarande på under.. Vad ska hon tro. Se sitt barn förvridas till en färglös skugga utan skratt som är så frusen. Skulle inte vilja genomlida det som min familj går igenom på något annat sätt än såhär.
Jag saknar mig, den som jag en gång var, den som hade allt. Hur kunde det bli såhär, nu finns ingen väg tillbaka. Är påväg i en nedförsbacke på en gammal cykel med ballongdäck utan bromsar. Det går allt fortare och det blir svårare att de det ljusa i tillvaron. Vad ska jag skapa för mening?! Behöver ett nytt intresse annars håller jag på att tappa fattningen helt.
Kom på mig själv att fundera över vad har jag att se fram emot. Min egen begravning. Hoppas den inte är alltför långt borta för detta börjar bli outhärdligt och trist.
Kan inte fungera som jag vill, min kropp begränsar mig. Jag som var så stark. Jag vill leva som förut!
Jag är för frisk fast för sjuk. I ett mittemellanland.... tortyr som utövas på fången i mellanöstern som bryts ner det allra långsammaste. Fast fort. Jag menar att det tar en jävla tid innan slutet.
Läkaren frågade:
- illamåendet, är det värst?
- nej, det är smärtan!
Hon menade att den går att lindra. Jag vill inte. Jag har ingen lust att gå på långtidsverkande morfin när jag inte har ont alltid. Jag menar att jag bara har ont i samband med stopp. Ska jag bara få dropp blir det inga fler stopp.
Önskar att mina inre organ kunde rycka upp sig lite. Jag har en ung kropp. Än är det inte över och jag har mycket att göra. Förstå min frustration att återhämta sig från behandling tar för mycket av min tid. Vill LEVA. Inte se på TV. Måste få ny energi! Nu.
Usch o fy. . Kram på dig / Madde
SvaraRaderaStor kram till dej <3
SvaraRaderaHej Sofia! Förstår om du inte vill stå på långverkande morfin, men hjälper det mot smärtan om du tar snabbverkande morfin?
SvaraRaderaPå min kind fryser inte tårarna, för jag sitter inne i min lilla lägenhet med massor av tända ljus och en varm katt ihopkrupen bredvid mig. Men så de rinner, tårarna... Jag önskar så att jag kunde hjälpa dig på nåt sätt, finaste Sofia!
SvaraRaderaJag tror också på under, för inom cancervården sker dom, och hoppas och tror att du ska bli mycket mer än 40. Självklart utan den smärta som du tvingas utstå just nu. Jag skulle vilja ta hit dit hem till mig och pyssla om dig men det skulle ju inte ta bort stoppen =( Jag håller alla tummar jag har för att droppet ska hjälpa din mage att fungera igen. Så att du får mår bra!
Massor av kramar till dig!
/Malin i Örebro
Hej Sofia förstår att det är tungt men ge inte upp när du kämpat så länge. Kroppen behöver nog mer vila än du vill tillåta den. Kram Mickie
SvaraRaderaKära Fia, håller med dig och har nämnt det tidigare. Du kan behöva ny energi för att sätta nya mål. Tänk utan begränsningar,
SvaraRaderaom du visste vem eller vad som skulle ge dig en nystart gällande energi och hopp.
Vad eller
vem skulle kunna hjälpa dig?
kram Ray
Tänker på dig, varje dag. Du är stark
SvaraRaderaFörstår att det är kämpigt å att du blir frustrerad! Men ta dag för dag (vilket du säkert redan gör) å skynda långsamt ;) å vila vila vila.. Styrke kram i mängder :)
SvaraRaderaEn text som berör!! Som alltid! En stor kram fylld med styrka och utan smärta underbara Sofia!!/Erika
SvaraRaderaKära Fia! Vilken målande beskrivning av det som händer dig. Det är klart att det kommer att bli bättre tider för dig. Funderar över din smärta det vore kanske bra att ha hemma kapslar av snabbvekande morfin ( de hjälper inom en kvart och verkar ca 4h)att ta till när de här stoppen blir moln på din vackra himmel. Önskar dig en ny härlig dag i morgon utan smärta och stopp. Kramar Carina
SvaraRaderaUnderbara Fia,förstår att det ät tungt när kroppen inte är som du vill och önskar den ska vara!Jag hoppas av hela mitt hjärta att den nya energien knackar på dörren redan i morgon när du vaknar.Minns vilken styrka du har!
SvaraRaderaMassor av goda tanker och kärlek till dig<3
Stor kram Silje
Vilka härliga höstfärger! Taxi-pär
SvaraRaderaKänner dej inte egentligen... Men du berör såååå... Kram på dej!<3
SvaraRaderaFina Sofia - snabbverkande Morfin som Carina föreslår kan du tacka ja till, så att de akuta smärtorna kan lindras.
SvaraRaderaOkay att bli beroende är inte så kul, men när du själv styr över doseringen kan det i alla fall vara till stor hjälp. Jag kan hoppa över mina insomningstabletter och invänta sömnen - kommer den inte så finns de där - för sömnlös natt efter natt.efter natt....gör mig till en trafikfara, riskerar att jag gör fel på jobbet etc. Okay jag tycker inte om att jag är beroende men jag har även upplevt hur det blir när jag inte kan sova många nätter i sträck. Detsamma gäller tärande smärta - man blir nästan knasig och livet är inte vad det skulle kunna vara utan den.
Stor styrkekram på dig/Ulla
Önskar att jag kunde donera några av mina organ till dig.. Kanske inte fungerar felfritt alla gånger men för det mesta. Kram Fia, tänker ofta på dig!
SvaraRaderaMassor av styrkekramar till dig! Cia
SvaraRaderaSänder dig massor av tankar och styrkeKramar!! Du berör mig så mycket....hoppas du får en bra natt! Kram
SvaraRaderaAlla känslor är tillåtna, även dom vi knappt vill erkänna. Svårigheten är att vi ofta tror att de är konstanta. Utmaningen blir att låta de bra stunderna mäta sig med de onda. Och ta hjälp av den hjälp som finns att få. Smärtlindring är viktig tror jag. Pröva dig fram. Lindra det som går att lindra. Allt du gör som du mår bra av är bra. Ta emot energi där du finner den. Hämta från din skattkista. Jag tror på dig. Du måste inte vara duktig hela tiden... Bejaka bara de möjligheter som finns när det passar dig. Stora kramar Carin
SvaraRaderaFina Fia!
SvaraRaderaSnart snö. Brädan väntar. Det kan bli ditt nya mål!
Tänker på dig.
Kram MW
Fantastiska Du! Tänk så mycket du redan gjort för dig själv i den här situationen-som nog är något av det tuffaste en månniskokropp och själ kan gå igenom. Jag tänker också att det nog är så att kroppen behöver mycket mer vila för att återhämta sig-cellgifterna har ju praktiskt tagen nästan tagit kål på den- det är ju så de fungerar...så lyssna på vad kroppen vill ha, känn alla känslor och sätt ena foten framför den andra...tuffa tiders medicin! ...och det vet du ju redan..
SvaraRaderaJag önskar dig en riktigt fin dag idag med höstens färger och dofter , det är DU VÄRD!
Kram, Tonja
God morgon lördag! Så klokt Carin här ovan skriver, tror absolut på det läkande i att få ut alla dina känslor. Varken det onda eller goda är konstant, de löser av varandra. Klart du ska ta hjälp av smärtlindring innan smärtan blir för stor! När det gör galet ont, sluter sig både kroppen och själen i en knuten näve och det enda du existerar i är smärtan. Att må bra är verkligen viktigt för att du ska hitta tillbaka till glädjen och energin som skapar det ljusa. Tänk om kroppen har en annan terminologi än din egen för det där med återhämtning. Skapa lugn, ro och harmoni så att du själv kan må bra! Inte ge upp nu Fia, du är stark och så väldigt klok. Ta hjälp, låt din kropp få vila från det onda. Det ljusa står alldeles tätt intill dig och bara väntar. Idag fryser inga tårar Fia, idag får de rinna fritt och så tar vi ett skratt som påtår! Kramkram Eila
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaSom ssk tycker jag det låter väldigt märkligt att läkaren bara vill ge dig långverkande morfin. Du måste kunna få kortverkande morfintabletter också, eller bara det. Byt läkare annars till ngn som kan mer om smärtlindring. Du ska inte behöva ha ont när det finns bra smärtlindring!!
Godmorgon lördag. Denna vackra höstdag. Jag förstår din frustration. Att längta tillbaka till det som var. Men utveckling är att se framåt. Alla har en framtid, den är bara olika lång. Vad det är för din eller min eller ngn annans vet vi inget om. Inte så viktigt heller. Det primära är att du kan leva fullt ut med det du har. Och att ta hjälp så du får ett bra liv NU. Många styrkekramar för dagen!/ irre
SvaraRaderaHej Sofia, din blogg berör så många människor! Vilken styrka och vilket mod du besitter! Läste nyligen i DN om en ny behandling avseende just spridning till bukhinnan. Enligt vad jag förstår, behandlas patienten med varma cellgifter som sprutas direkt in i buken. Denna behandling utförs tydligen i Uppsala och har hjälpt många patienter. Din läkare kanske har kompletterande information. Sänder dig min varma medkänsla!
SvaraRaderaDet är ingen ny "behandling", den har funnits i flera år i Uppsala. Det är heller inte en behandling, utan en enormt stor operation där alla organ med cancer samt bukhinnan tas bort. Därefter fylls buken med cytostatika. Vad jag förstått har Sofia ju genomgått en lika omfattande operation av bla Mahtheme, som gör dessa operationer.
RaderaFörstår att du vill hjälpa, men det känns fel att "tipsa" om en operation du inte vet något om, som du bara läst lite snabbt om i nån tidning. Det gäller ju Sofias liv, och då känns det nonchalant att tipsa om ngt du inte kan ngt om, och heller inte brytt dig om att ta reda på mer om.
Här tipsar alla för att hjälpa Sofia, utan att bli uppläxad av Dig!!!!
RaderaSofia har redan genomgått en sådan operation, inte behandling, i Uppsala för mer än ett år sedan, men utan cellgifterna, enl Sofia själv.
RaderaMenade inte att läxa upp ngn. Menade bara att man kanske ska läsa lite om personen innan man ger tips man inte vet ngt om, när det gäller något så stort som personens liv.
När man läser Sofias blogg märker man ju att hon är oerhört aktiv att söka behandlingar, och att det var för att hon är så aktiv som hon fick komma till Uppsala. Beundrar Sofias styrka och personlighet!
Jag tror oxå att Sofia är klok nog att bedöma själv vad som är relevant el inte.
RaderaAlla försöker hjälpa o tipsa, instämmer att ngn uppläxning behövs inte av ngn.
Anna tror du tipsen här avgör Sofias liv, hur tänker du eg?
RaderaJag håller med....en person kan inte sätta sig över och moralisera när andra i all välmening försöker hjälpa till att ge råd. Sofia själv är så stark så hon bedömer vad hon ska och inte ska göra utan att någon behöver bli uppläxad. Jag tycker inte om den tonen som kommit in här nu
RaderaMen anonym jag har skrivit att det inte var meningen att det skulle vara att läxa upp. Läs min andra kommentar också.
RaderaJag kan tänka att folk lite lättvindigt går in på en blogg och ger råd utan att veta ngt om Sofias sjukdomshistoria eller om det de tipsar om. Jag menade att det rör Sofias liv, och att man av respekt för Sofia kanske ska ta sig tid att läsa lite om henne innan man kommenterar om ngt som är viktigast av allt för henne. Därför skrev jag det jag skrev, inte för att läxa upp ngn som kommenterat.
Ibland på nätet är det som att folk inte alltid tänker på hur de kommenterar. I verkliga livet skulle man ju inte börja ge råd om ngt man inte vet ngt om till någon man precis träffat som man inte heller vet ngt direkt om, men som rör ngt så otroligt viktigt som personens hotade liv.
Nu har jag försökt förklara hur jag tänker. Var inte meningen att vara elak på något sätt alls.
Jag är så ledsen över att du ska behöva ha det så här :-( Önskar verkligen att all smärta försvann och att du får må bra.
SvaraRaderaSkäms för att mitt liv rullar på, men det steget jag nu har tagit i mitt liv är också lite pga dej. Ingen av oss vet hur framtiden ser ut så man ska passa på att förverkliga sina drömmar medans man kan <3 Älskar dej vännen <3
Hej Sofia!
SvaraRaderaAtt leva med ständig smärta är väldigt jobbigt för både kropp och själ. Att få smärtlindring skulle nog ge din kropp den vila den behöver för att orka med det du vill göra. Jag förstår att du är rädd för att bli beroende men det kan nog vara skönt för din kropp.
Ha en så smärtfri lördag som du kan.
Kramizar Annika
Kramar
SvaraRaderaStyrkekramar...
SvaraRaderaKramar om dig Fia.
SvaraRaderaMarita
Kram<3
SvaraRaderaHopppas solen som lyser idag tinar dina tårar!Du betyder mycket för mig. När jag just fått min diagnos sökte jag på bukhinnecancer och fick upp din blogg. Men vågade först inte läsa. Själva bakggrunden tyckte jag var så drastisk. Men jag kunde inte låta bli att åkervända och började läsa. Har fått reda på så mycket och har känt mig mindre ensam! Skickar styrkekramar till dej nu som du gjortde till mig. Innan hade jag inte hört ordet. Du önskade mig en bra höst och det har jag trots allt haft. Just tagit min 5:e behandling och ska ner till Gtb. i nov. för utvärdering. Känns lite läskigt samtidigt som jag väntar på det. Nu massa kramar från Berit
SvaraRaderaÅh, vad detta inlägg gör mig ont, tänk om man kunde trolla.
SvaraRaderaDå skulle du bli frisk direkt.
Finaste Fia det gör ont i hela mig att läsa vad du skriver. Jag önskar det fanns något jag kunde göra så att du slapp allt ditt onda. Här kommer kärlek och kramar till dig! L
SvaraRaderaDu berör verkligen oss alla med dina gripande beskrivningar, du får oss att tänka efter, skratta och idag gråta. Skickar dig stora kramar idag. /CR
SvaraRadera