Då var vi framme i ljuva Uppsala. Anders körde mig och solen sken hela vägen från Arvika. Mor och far hade egen bil. Hela familjen samlad. Jag är glad och pigg, inte ett dugg nervös. I efterhand förstår jag att jag inte hade insett vad jag skulle dit å göre för då hade jag inte varit så lugn.
Lämnade familjen utanför då det skulle bli för ledsamt att säga adjö. Tog väskan på axeln och hissen upp till våning 4. Lena möter mig och visar mig till mitt rum som ligger precis rakt fram från ingången. Rum 3. Det är dagen före då allt ska hända. Hoppas nu att de klarar att få bort allt.
Natten till operation sov jag som en stock och mådde prima. Dagen efter var det en tidig dusch och 7:50 rullades jag ner till operation. Mötte narkosen som skulle sätta bedövning i ryggen. Hon klarade det inte utan fick hjälp av en kollega. Sen var det go natt.
