Morsdag....grattis kära mor och tack för all hjälp som jag har fått de senaste veckorna. Klarat mig själv sedan i fredags. Har gått riktigt bra faktiskt. Sedan födelsedagen har jag haft fler krafter i kroppen och det har varit så skönt. Att känna att det kanske ändå vänder på riktigt....
På fredagen träffade jag sjukgymnasten som tittade frågande på mig. Han trodde inte att det var mig som han väntade på enligt den remiss som han hade fått från Karlstad. Gick rak i ryggen med högt klackade stövlar. Det finns inga synliga spår av en så stor operation....sa han! Efter ett samtal insåg han att jag inte ska träna själv då jag verkar vara en intensiv person som inte känner av vad kroppen orkar och tål. Trotts tidsbrist klämmer han in mig på 3 tider med start på måndag..... uj då var det dags för träning!
Natt till söndag lyckades jag somna framför tvn utan att ta smärtstillande. Vaknade halv tre och funderade på vem ska jag ringa för att ta mig till CSK. Knivar i magen......kom på att tabletterna hade missats och tryckte i mig kvällsdosen plus två akutpiller som verkar direkt...dret bara två sånna kvar... gick över efter ett tag så jag somnade igen. Dagen idag har varit slitsam. Sliten och trött, troligen efter nattens bravader. Trist att allt tar ner en så fort. Hoppas orka ta mig upp till sjukgymnasten i morgon...
