Dagarna efter operation va innge vidare. Smärtor och besvär med kräkningar. Försökte äta el dricka men magen ville inte ta emot.
Sjukgymnasten var inne varje dag och fick mig att stå och gå. Den stackarn fick torka spyor.... och det va inte litte. Fy hur jag mådde men jag fixade mig själv varje morgon utan hjälp. Givetvis var nån med eftersom jag var så yr i bollen av alla läkemedel. Hade mycket ont och svåra smärtor. Fick extra Ketogan så fort jag bad om det. Hade jättebesvär med sonden som satt i näsan. Kräktes för att sonden retade i halsen. Man får en sond för att avlasta tarmarna och för att slippa kräkas men tyvärr kom det upp ur båda. Vi fick ta bort den och då blev det lite bättre.
Silim var inne flera ggr/dag och frågade hur det går. Han diskuterade smärtlindring och operation. Tänk att han kom in på sin lediga dag för att träffa mig.... det du vem skulle göra det?! Jo han för han bryr sig om att allt skule gå bra. Mys.
På lördagen var jag så pigg och glad att jag gick med gåbord själv. Skönt att det vänder... trodde jag!
