tar på skallen

Dagen efter ansträngning blir seg, fortfarande. Ja det kanske inte är så konstigt eftersom det bara är en dryg vecka sedan jag fick sista cellgiftsdosen och kroppen min är SLUT. Ja det kommer att kännas bättre till veckan och veckan efter det! 

Ja jag funderar allt om inte cellgifter ger hjärnskador jag. Ja härregud säger jag om jag kommer att någonsin bli som innan. Det tror jag inte, det tar styggt på mig och även i skallen. Allt tar sån tid nu. Måste tänka.  

Det blir inte så mycket gjort för mig dessa dagar. Eller det är svårt att planera in nåt. Det skönaste är att ha dagen oskriven, inga måsten. Kanske bara nåt mindre. Men det går bättre som att städa och tvätta utan att bli helt slut, även en dag efter ansträngning så DET är ett framsteg.

Idag har jag funderat över hur jag ska ska lägga upp min träning. Kom på att hon som minst sin bäste behöver ut och jogga HA HA en som jag kan tjata på och kanske till och med VINNA över i spåret eftersom hon varken har lust och är lat av naturen. Ja vi får se om jag kan övertyga henne att följa med.

Ikväll blev det en tur på stan med några gamla vänner. Vi satt ute i solens sken och käkade. Supergott och trevligt hade vi. Alltid lika kul. Det firades födelsedag fast vi egentligen inte firar varann mer än jämna år. Men det är en anledning att ses. Fredagsmys. Jag hoppade bion... höstbaciller vill jag undvika så länge jag kan.

Laddade ner ett nytt spel idag. Fråge Feud... ja det kommer nog bli kul med lite frågesport.. är inte så allmänbildad jag.  

Nu är det hög tid för att vila. I morgon vankas det tävling i Sunne med den snälle väninna min och så får jag besök av den bäste väninna min efter det. En härlig helg detta... kram och gonatt. 

Naturtomt är bra för sånna som inte orkar