springer och springer

Springer och springer och det går så lätt. Vi är ett team om fyra och jag leder. Jag gör det två gånger efter varann och vinsten är min.. Uj vad jag idag kände att jag har sån lust att börja springa. Eller kanske träna i största allmänhet. Detta var givetvis en dröm som jag hade i morse när jag vaknade men drömmen har liksom följt mig under hela dagen. En glädje har funnits i kroppen. Det är detta som är lusten och det är så skönt att han kan hälsa på mig emellanåt. Såå lite ger mig nytt hopp och energi till att fortsätta kampen om att leva. Måste få remiss till rehab för lite hjälp med träning frampå. 

Idag åkte jag till labb för att lämna ett prov inför behandlingen i morgon. Endast ett litet lila rör men uj vad kass stickerskan var. Uj det syns innan de börjar att detta kommer inte gå smärtfritt förbi. Ja men det fick gå. Mötte en kamrat som hade besvär med en böld som de inte vet var den kommer ifrån och som de har opererat var 5:e vecka sen i höstas. Ja säger då det att folk har allt möe konstigheter och bekymmer.

Jag var riktigt alert idag så vi gick en powerwalk på 5.25 km på 48 minuter. Ja det var jag riktigt nöjd med. Det  tar sig och solen var så varm som på sommaren. Fortsatte med att putsa fönster i min extremt stora våning på 57 kvadrat. Ja det finns bara tre fönster men jag klarade hârta. Får ta resten på torsdag.

Har varit så hungrig idag. Äter och äter och äter men känner mig inte riktigt mätt. Men jag njuter för idag har jag kunnat äta utan att något hindrat mig under tiden. En sådan frihet att kunna njuta och bli nöjd. I morgon är det dags för kur nr 3. Dessa tre doser är det samma som en dos som jag fick för ett år sedan.

Ja det känns så bra idag att det gör jämt ont i mig att behöva få en dos i morgon igen. Men jag tror att jag inte kommer att bli så påverkad inom kort utan jag kommer att vänja mig vid cellgiftet. De biverkningar som börjar visa sig är främst höger fot som fryser som attan och lite, lite myrkryp i bena på natta.