förbi, begränsat.. i väntan att bli klar

Så gött att slippa cellgifter denna vecka. Nu får jag en vecka till att återhämta mig på. Är inte litte trött på att hela tiden brytas ner och inte få vara normal som all andra. Som alla mina vänner som får fortsätta att leva sina liv..hmm. Usch jag försöker verkligen inte att tänka så och gör det inte heller så ofta men ibland är det så lätt att verkligen bli avundsjuk... fast att jag inte vill bli det. Kan inte hjälpa att jag känner mig blåst på vuxenlivet. Hann inte få leva som en vuxen jag utan blev sjuk istället. Det trodde jag aldrig, att det skulle bli så för mig.  

Ja man kan fundera om det är värt att gå på cellgifter.. tänkt dig 1 beh/vecka sedan februari. Vilket leder till att jag inte kan jobba, leva som vanligt, må dåligt, anpassa mig efter dagsform.. SJU månader tar det av mitt dyrbara lilla liv som trots allt ännu finns kvar. Vi talar om kvalitet. Jag börjar faktiskt fundera på allvar. Är det värt det?! Vem kan garantera mig ett liv utan cellgifter... ingen.. någonsin. Det är verkligen inget kul liv som man har under en cellgiftsbehandling och hur mycket är det värt att undvara för livet?! Det är ju detta som är livet och just nu går det åt till att behandlas istället för att leva. Det går bara förbi, begränsat.. i väntan på att bli klar så att jag kan fortsätta mitt liv, som jag egentligen vill leva redan nu! Snopet. Härregud.

Ja men idag blev jag sååååå påmind när vi spelade golf.. jag kan inte SLÅ som jag gjorde innan. Troligen beror detta på att jag inte har lika muskelmassa och inte heller har bukhinnan kvar. Inte för att jag var världens bästa golfare men ändå. Har tappat ensådär 20-50 meter på mina driver och fairwayslag (de slag man gör på gräsmattan innan green för er som inte spelar golf) vilket gör att vi tappar för många slag i tävlingen. Vi behöver alltså slå ett slag extra innan vi är på green mot förr och det kostar för mycket. Men jag måste få säga att jag ryckte upp mig på slutet idag och fick lite längd i drivern!! Gick över kullen på hål 18 i Arvika och det är BRA för å vare jag det!! Bara att det håller i sig tills i morgon =). 

Men om jag ska komma till saken med dagens tävling så spelade vi bättre idag mot igår men har fortfarande en hel del att plocka in om vi ska kunna ta oss till finalen på fredag. Vi ligger kring plats 63 efter 2 dagar och måste under 40 för finalplats. Men än har vi inte gett upp utan vi ska kämpa tills sista slaget på torsdag. 

Det är väl ett friskhetstecken att jag hoppas på att jag ska bli bättre på golf efter varje runda när jag vet att problemet är att cellgifterna förstör ALLT som jag har byggt upp sedan senaste behandlingen! Varje runda är som bortblåst efter en ny kur... evighetsarbete att bygga upp det... Skam den som ger sig! 

Men jag är å andra sidan superglad över att orka GÅ därute och få vara en del av tävlingen. Tänk om jag fick ligga inne och ruttna.. härregud detta är kvalitet det. Att få gå på en gräsmatta med gubben hele dagera.. sämre kunde en allt ha det. Håll nu alla tummar och tår för att vi spelar bättre i morgon. HAHA 

Kram till er alla som troget följer mig, det gör mig så glad för alla kommentarer och mail. Ha en skön sommar och pass på att njut, lev och ta vara på det som du verkligen vill göra. 

Sommaräng i Arvika