"lämn mig ifre"

Är fortfarande inte som jag önskar. Känner av smärta i vänster sida och får ont ibland när jag äter. Min behandlingsläkare ringde efter att jag hade kontaktat cytosyrran. Hon undrade om jag ville tidigarelägga röntgen. Det ville jag inte. Den ska göras om två veckor. Det räcker gott och väl. Jag vet att sen börjar behandling. Dra ut på det så länge det är möjligt.. Härregud...vill inte men har inget val.

Sitter lugnt och väntar på röntgen och sen bedömning. Ingen brådska alls. Möe bra på tv nu ohh! Så ont gör det inte. Behandlingsläkaren trodde inte heller att vi behöver röntga tidigare utan det var mer för att lugna MINA nerver. Uj de vilar så bra så länge ingen väcker dom. Hon tror inte att det hinner växa till så fort utan att vi kan köra samma plan som innan. Kan inte fatta att det växer nåt okontrollerbart i min kropp. Hur vågar han.. "lämn mig ifre"..  

Ja det var bra att tala med behandlingsläkaren för nu kan jag förbereda mig. Hon trodde att det onda kan bero på att jag är sliten. Krôppa mi tål inte som förut. Svårt att greppa det och väldigt opraktiskt. Att behöva vila då och då innan saker är klara är ju inte riktigt min grej. Begriper inte hur andra bär sig åt.  


Behandling är Taxol 1g/vecka (hej då håret och välkommen värk) och Avastin var 3:e vecka. Måste fråga vad de kallar min behandling nuförtiden hmm. Gillar inte att behandlingen tar det skarpa. Dröjer så länge att få den reparerad.. igen. Bra att jag inte behöver härja för att få Avastin utan att det redan är färdigdiskuterat, ventilerat och bedömt. Hoppas att denna dos nu tar kål på dreten.. ett längre tag. Eftersom de tänker kosta på mig guld i venerna så då måste de ha ombestämt sig om mitt öde. Jag menar att de måste ju ha någon form av hopp trots Landstingets skrala ekonomi.

Är nöjd över att ha fått vara frisk ett tag och nu är det dags för rond 5. Gäller att hålla fokus.. på vägen som känns så otroligt lång och utan slut men som kanske vänder om utan förvarning.