Vilken bra dag

Idag har jag haft en så bra dag så du kan inte tro. Sov endast några timmar i natt pga kortisonet men gick upp vid sju ändå. Skulle till jobbet på förmiddagen för att träffa min chef. Vi blev sittande och prata och det var så bra. Hon sa att du vet att jag ser dig som frisk och att du snart är tillbaka. Såå glad jag blir. Det värmer så oerhört att bli mött som en frisk och inte som en cancer. Om folk kunde förstå. Jag är ingen annan person bara för att jag är sjuk.. jag är ju inte sjuk jämt... nästan aldrig faktiskt om du frågar mig. 

Hon hoppas att jag kan börja som jag har planerat i mitten av augusti på 25 % en månad som jag samtidigt får cellgifter. Har min frivecka i mitten av augusti och då kan jag göra fler timmar och ta färre veckan efter har jag tänkt mig. Sen blir det 50 % halva september för att sen jobba 75 % from oktober. Jo det tror vi på om nu röntgen visar på bra saker. Men va fan... jag har inte ens funderat på att det kan visa annat!!! Eller att de vill fortsätta men någon annan sort av cellgift.. nej fy fan det finns inte. INTE NU. No way. Nu måste jag få leva lite och må gött under hösten som ska bli en av mina bästa. 

Blev kvar några timmar och hann med att träffa lite folk som sitter i huset. Åkte inom hos en av mina personalgrupper som finns på landsbygden och önskade dem en skön sommar. Härregud var tiden går fort och vad jag saknar dom.  

Sen har jag kommit på en grej som jag ska göra i sommar eller i höst och det är att hoppa bungyjump. Det har jag alltid velat göra men det har liksom aldrig blivit av men nu är det dags. Men jag vet inte riktigt vart det finns så förslag mottages gärna! Här i Sverige och helst över vatten från en bro.. sååå kul. Ojoj vad jag känner mig laddad inför det. Så dags för mig att göra det nu.. vilken frihetskänsla. Kanske gör jag det flera gånger om jag ändå är där. HAHA vore så likt. 

På eftermiddagen blev jag så sliten, när jag satt hos Agneta. Helt trött så jag tänkte att nu är det kört för idag. Men kom att tänka på vad min käre sjukgymnast sa. Du mår bra att av röra på dig. Reste hemöver och gick ut på banan. Första hålet var jag så flåsig så jag tänkte att detta går aldrig. Men vi kom runt 18 hål och vet du.. jag var mindre flåsig under tiden som vi gick. Alltså tränade jag mig igenom flåset och nu när jag kom hem känner jag träningsvärk i benen.. SÅ GOD KÄNSLA. Tänk att det finns lite muskler därinne ändå. 

Så förvånad som jag blev av detta med flåsandet. Så bra väl. Han är allt bra denna sjukgymnasten och vet du... jag tror att han har rätt. Ju mer man rör på sig ju mer kan kroppen få energi till att laga sig och detta tror jag stenhårt på. Hade jag rest hem och lagt mig på soffa hade jag förmodligen varit trött och seg och öm. Men det ska bli kul i morgon och se hur pass alert jag är.

Skasåsbron