En kväll i juni

Regnet smattrar mot rutan. Jag finns på ett hotell i en stad som omges av vatten. Inte så långt hemifrån. Inte så långt från tryggheten. En weekend för att ha kul och njuta av sommaren. Det är en kväll i juni.. Just när sommaren är som bäst!

Det var nära att vi i sista sekund fick ställa in men efter en stund släppte det och det blev inget allvarligt av den. Resan lades senare och kunde fullföljas ut i juninatten.

Ljuvligt, underbart att få känna sig vanlig, fri, levande i sommarnatten. Inget hinder, inga problem, allt är bra nu. Längtar.

Ligger och lyssnar på ljudet från rutan, det gör mig glad. Tänk att få bo på ett hotell, en kväll i juni precis som nu.

natten höll i sig

En dag som inte blev riktigt som jag hade tänkt. Jag var nog trött för natten höll i sig till tolv på förmiddagen idag. Härregud.. Sov som en stock men gött var det. Jag missade fikadaten med tvillingarna och den bäste på förmiddagen vilket var trist. Men det är så som det kan bli ibland och det är svårt att förutspå när tröttheten sätter in. Man hoppas alltid att livet ska fungera utan komplikationer och ofta går det bra. Idag gick det inte att kämpa emot. 

Framåt kvällen piggnade jag allt till och kom ut en tur på Bryggan. Hade bokat med några arbetskamrater från förr att vi skulle gå dit och äta. Alltid lika kul att ses och jag trodde inte att jag skulle orka men som tur var vände det. Vi blev sittande länge och hade mycket att tala om. God mat och GLASS =) 

Solen har visat sig idag också över staden och det gör gott för själen. Tyvärr blev jag liggande inne hela dagen med tvn som min bäste vän. Ernst gjorde i ordning en trädgård och jag sov mig igenom hela programmet. Men mina fötter fick i alla fall sin vila och det var väl lite bra. Har fått små sår på hälarna som behöver läka inför nästa vecka. Jag smörjer och smörjer men det är inte lätt.

Jag hoppas att jag ska ha haft min sämsta dag idag för denna gång så att det nu kan vända. Har roligheter att se fram emot under helgen så jag har inte tid att va trött och öm i kroppen. Härregud.. det får vara bra nu. 

Ja nu ska jag lägga mig för jag är faktiskt trött igen =) haha 

Foto: Calle Alfredsson 2012

bättre att få cytobeh denna årstid

Sommaren närmar sig sakta men säkert. Idag har solen lyst så vackert över Arvika och det gav mig värme ända in i det kallaste. Upplever att det är mycket lättare att få cytobehandling denna årstid med jämförelse av 25 minusgrader. Att kämpa mot kyla OCH nedsatt känsel och cirkulation i händer och fötter är riktigt ogynnsamt för behandlingen. Jag törs säga att som patient blir man mer inaktiv då i jämförelse mot nu då man slipper vara konstant djupfryst! Patienten kan själv bidra till att tillgodogöra sig behandlingen bättre och får som bonus en ökad livskvalitet om årstiden är varmare. Allt genom att orka aktivera sig mera och ofta...  resultat, färre biverkningar.

Idag har blåsten varit framme och det är bra för att då torkar det upp snabbare på golfbanan. Jag mådde så bra igår efter behandlingen så att vi passade på att gå 18 hål. Vet du.. det gick PERRY så jag blev allt lite imponerad av mig. Det trodde jag inte att jag skulle fixa och jag fick en godkänd score trots allt. Men inte kom John Blund till mig förrän fyra i morse... men får hoppas på en tidigare visit i natt.

Gårdagens blöta har gjort mina fötter ömtåliga idag med små blåsor och lätt till att få skavsår. Måste vara rädd om fötterna tills femdagarstävlingen som börjar på måndag. Undrar allt om fötterna håller jag. Får undvika banan fram tills dess så huden får vila. Men vi tog allt 9 hål idag med =)

Nu i kväll var jag och några vänner på byn för att få i oss lite mat. Inte så kul att äta ute när jag inte har så mycket att välja mellan på menyn. Jag blir lite rädd att få ont. Men de var så bra att de kunde laga laxen i ugnen åt mig.. Frågar man så kan de ofta hjälpa till så det var superbra. Sen blev det glass till dessert. Smaskens. Jag äter glass varje dag. Det gillar jag haha.

kvällsbild över Kyrkviken kl 22 i kväll.. 

Behandling 16 (eller 26 totalt)

Fick den 26:e cellgiftsbehandling idag sedan november 2010 och jag tror att jag börjar bli van. Stör mig inte längre på det tickande ljud som pumpen lämnar efter sig. Jag ser det som ett kvitto på att elixiret pumpas in i min ven och ska ge mig magiska krafter till att övervinna det onda. En trolldryck som ger mig kraft till ett fortsatt liv, lycklig. 


Mina värden är helt otroligt bra, fattar ingenting. Blodvärdet ligger på 136 och njurvärdet inom det normala. Tycker att det känns märkligt att jag har mått så dåligt trots fina värden. Sitter det i skallen?! Gräver jag ner mig, JA jag har varit nedstämd hela juni och har behövt hjälp utifrån för att resa mig igen. Ringde CSK som sa att mitt mående beror på behandlingen. Det har sagts tidigare att kroppen bryts ner ju längre in i behandlingen jag kommer. Men jag ska inte känna efter... bara för detta med njuren.. jag vet det. Men nu ska jag tala med min läkare nästa vecka. 


Men idag fick jag åter NY KRAFT av min cytosyrra och min sjukgymnast. De är så bra. Tycker så mycket om dom. De hjälper mig att resa mig igen och fokusera på rätt. Jag upplever att de båda behandlar mig främst som en människa med cancer och inte som en cancer som är människa. Gött.


Sjukgymnasten säger att jag ska lyssna på kroppen men att jag ska röra på mig så fort jag orkar. Regelbundna träningar hemma med mitt träningsprogram och golf räcker. Själv har jag ångest för att jag inte orkar rör på mig mer. Alltså springa eller gå promenader. Men det får jag börja med efter att cyten är klar.  


Min sjukgymnast får mig att må bättre trots att vi ses en kvart/vecka men då känner jag mig mer FRISK än någon annanstans. Är det inte sjukt att jag på en cyto enhet känner mig frisk fast att jag är där för att jag är sjuk. Ja hääregud ibland förvånas jag över mig själv...jag måste vara knäpp. Men det spelar ingen roll så länge min upplevelse är så. Kanske är det situationen, jag gillar när han berättar om forskning.. då känner jag mig hemma.. i det främsta ledet. 


Troligen kommer de att ha kvar en sjukgymnast kopplad till cytenheten även nästa år. Insatserna ger effekt. Enligt forskning kan en person med stöd av rörelse och träning få bättre livskvalitet, minska biverkningar och personen klarar att ta emot fler cytostatika behandlingar än de som inte tränar.


Igår var det på Rackstadmuseet som vi var. Här är en länk till utsällningen. http://www.rackstadmuseet.se/utstallningar


                                  Sötaste Vera var med..

betraktarens öga

En dag fylld av regn och kultur. Vi gick till stadens museum för lunch och avslutade med en runda bland sommarens utställning. Fann en speciell... som kunde, beröra. Han visar detaljrika konstverk. Sitt sätt att måla är unikt. Han tar fram det precisa, små detaljer som syns och det var speciellt. Så mycket på samma duk, ju längre du ser desto mer finner du. En berättelse som ska tolkas av betraktarens öga. Lämnade ett intryck som jag alltid kommer att bära med mig. Alfons var hans namn. 

Gick upp tidigt för att hinna med dagens alla göromål och var klar redan halv elva. Hann med fika på stadens nyrenoverade konditori med trevligt sällskap. Eftermiddagen och kvällen blev lugn hemma efter att jag har känt ondheten växa omkring i min mage. Vet inte vad det beror på men det kändes inte riktigt bra. Somnade en stund. En smärta som satt precis innanför huden och sträckte sig från revben ner över magsäcken. Kände det redan i morse, inte jätteond men kände obehag. Senare på kvällen lättade ondheten. Ja hoppas att den inte kommer tillbaka. Kanske nån liten bacill.  

I morgon är det dags och nu är jag förberedd, för dosen som är tillägnad till det som gör mig.. svag. Måtte de förkalkas. Jag är redo för den strid som jag kämpat så länge. Känns som en mardröm som aldrig vill ta slut. Jag är fortfarande stark.. ger inte upp. 

Konstnär, Sven Alfons 

 

nu..vet jag

Jag vet inte men jag tycker att kvällarna går så fort och att jag inte hinner nåt. Blir jag sittande med datorn i knät så går timmarna fort. Ändå är jag inte ute och surfar på speciellt många sidor men det tar sin tid ändå.

Idag har jag fått hjälp av en helt okänd människa och jag blir så glad över att det finns sånna häromkring. Hon såg någon köra på min lilla bil som stod parkerad utanför hos min mor. Föraren smet och tjejen som såg det hela tog sig besväret och letade upp mitt nummer och ringde. Så söt och så glad jag blev. Nu hoppas jag att det löser sig med våra försäkringsbolag.

Bara för att detta hände så blev det inget gjort för mig idag. Detta tog min tid och jag kan säga att jag blev lite lätt irriterad. Jo det var så. Men det gjorde mig piggare för jag var tvungen att ta tag i problemet, ja härregud. Ibland vet man inte sitt eget bästa.

I morgon är det dags för provtagning inför veckans dos av cellgift. Hoppas mina värden är bra men börjar känna av nåt oroväckande därbak.. på ryggen.. njurarna?! Ska bli intressant och se hur värdena ser ut denna gång. Fan om njurarna ska börja krångla nu mitt i golfinga. Det är redan nästa vecka som jag måste vara på topp eftersom femdagarstävlingen är då. Vi spelar varje dag eller i alla fall fyra. Hmm jag ska klara det om det så är på rent stön.. ja annars blir jag såååå besviken. Detta har jag väntat på sedan ifol.

Ja i natt drömde jag faktiskt lite.. om Viktoria Bergmans svaghet.. jag var inne i boken och det var jag som var hos en av karaktärerna på slutet.. ujuj jag hörde hissen, ljudet, mörkret.. ohhaaa ja lite hemskt var det men sen blandades det av jobbet.. men det var inte riktigt sig likt varken lokaler eller människor så jag vet inte. Men jag kan säga att jag har tänkt lite till och från efter boken och jag tycker nog att den är BRA eller bättre när den fick sjunka in. Man har ju undrat så hur det skulle gå med allt och nu... vet jag.

inte död än

Sista delen i Viktoria Bergmans svaghet är nu slut. Tungt.. Är inte lika upprymd som vid de första två men helt klart bra läsning. Känns lite vemodigt med avsked. Hade gärna fortsatt resan tillsammans ett tag till. 

Midsommar närmar sig sitt slut och jag kan tycka att det känns bra. Är inte riktigt så pigg och kry som jag hade hoppats på att jag skulle vara denna tid och det känns inte helt okej. Är stel och öm på ett sätt som jag inte varit tidigare. Blir så fort sliten och trött i kroppen. Lite hopplöst med all träning som inte gör mig bättre.. utan den är mer till för att bibehålla. Inte van, vill så mycket mer... blir så TRÖTT på att inte få fungera som jag skulle ha gjort som frisk. Att hela tiden få anpassa mig efter hur jag mår. Det är för lång tid med cellgift detta. Bryter ner, bryter ner och bryter ner.. förstår om man kan bli galen.. på riktigt... det är nära nu. 

Vet inte vad jag skulle ta för mig om jag skulle vara frisk på riktigt.. men att bygga upp mina kropp vore nog jämt nåt av det första som jag skulle vilja. Känner mig som en gammal människa. Bävar inför tisdagen.. orkar inte. Det värker i mina leder. Ja jag vet.. det finns tabletter.. borde ta ett par. 

Naglarna håller på att lossna på mina händer. Försöker att låta dem vara kvar så länge det går. Än är det bara en som åkt av. Eller närmare halva. Äckligt jo det men det får gå. De växer faktiskt så det är bra. Men ögonbrynen är allt fattiga nu.. men det är inte hela världen. Sen har jag börjat vänja mig med åsynen av ett hårlöst tryne.. känns inte alls lika frustrerande som för några dagar sen. Allt är relativt och kan man inte göra nåt så blir det att acceptera. De växer ut igen. 

Dagens golfrunda var katastrof för mig och lycka för en annan. Med närmare 10 par och en birde fick jag känna mig besegrad med hästlängder. Bara att lyfta på hatten! Borde lägga in dessa scorer så jag kunde få fler slag. Har inte höjt mig sedan jag blev sjuk och har inte heller spelat på mitt HCP mer än ett par gånger på två år. Orkar inte, har inte kraften att slå men vill spela ändå. Jag vet att jag ska vara nöjd med att komma ut i friska luften och orkar gå 18 hål... men jag är inte död än.

äppelträdens krona

Den ljusaste dagen lider mot sitt slut och vi med den. Midsommar är så vacker med all sin blom som i år har fått leva kvar precis som  det ska vara. Har fått äran att dricka champagne från en druva som inte längre finns och jag kan meddela att det smakande ljuvligt. Under ett tak från äppelträdens krona vi njöt av vår sillunch och dagen gick så fort. Solen spred sin värme och välbehag under hela dagen.. mys.

I kväll var det stilla på kyrkviken som vajade lugnt intill bryggan. Det var få båtar som var ute i den ljuva midsommarkvällen. Ljummen var aftonen och vi kunde sitta ute.. länge. Underbara sommar som jag hoppas har kommit för att stanna. 

Har än så länge klarat av all mat som har provats under dagen. Allt från underbara sommartårtor med fläder och jordgubbar till sill och potatis. Orkade inte mixa sillen utan skar den smått och fick bort det hårda på mitten. Hoppas det ska gå bra. Gjorde en melonsallad på kvällen till det grillade och den blev super god. Ja det finns en massa att äta, bara att låta fantasin flöda.    

Luc ordnade champagne.. 

Carl fyller 6 år och har koll på maten

Långbord under äppelträden

Stéphane hade gitarren med

Jenny och Jag

Utsikten mot staden från min altan...

Ingmarie och Anders fightas mot knott och mygg

Per populär är som vanligt glad

smak av passion...

Nu närmar sig midsommarafton med stormsteg och det är en av sommarens mysigaste helger. Att jag inte får äta sill med färskpotatis är det som jag kommer sakna mest. Men den godhjärtade kom på att  jag kan mixa sillen... vill inte ens tänka på hur den sörjan kommer att se ut men jag kommer att ge mixern en chans. Sen får det bli "gamla potatisar" till mig. Lite annorlunda men en schyst lösning på ett minimi problem.

Idag är första dagen sedan över en vecka som jag verkligen känt mig som vanligt. Det tar allt längre tid för mig att återhämta mig. Allergin blir bättre och idag känner jag att det troligen har blommat klart det som jag är mest allergisk mot.. vilket kan vara björk?! Men vi får se. Nästan rinner som bara den och ögonen är mycket bättre. Såg till och med golfbollen nu på aftaskvällinga när vi va ute en tur.

Min dag har varit sperskön för mig där jag hunnit fixa med allt som jag planerade att göra och det gör mig så NÖJD. Att orka klara sig själv med diverse praktiska göromål stärker själen. Hann tom mellan göromålen med att sitta på balkongen i solens sken och läsa min braiga bok som nu snart är slut. Så kom modern hit med en massa midsommar blommor som jag ställde på ballen.

Solen har lyst över Arvika hela dagen idag så nu i kväll satt vi ute och försmaka på midsommardrickan. Det smakade som det skulle och vi drack inte upp allt! Den bästa var cidern med smak av passion.. rena safta kan jag säga och jag tror att jag ska unna mig några i morgon med.. det är ju trots allt midsommar..

Trevlig midsommar på er allihopa och jag läser alla era kommentarer men har inte haft möjlighet att svara på dem. Hoppas alla får en skön helg. Kramar

Midsommarblommorna, från min balle i Haga. 

   

Frihet

Nu börjar det vända och jag välkomnar det med öppna armar. Att åter få styrka i kroppen innebär att livet har så mycket kvar att erbjuda... det är en obeskrivlig känsla att åter få makten till mitt eget liv när man någon dag innan trodde att det aldrig blir som förut. Blir lika glad varje gång. Jag behöver TID för att få vara FRI från allt. Depåerna fylls och jag ska klara av denna sommar. Vet att jag ska vara nöjd över att de häller i mig cellgifter men om sanningen ska fram kan jag ofta önska att de inte ska ha något mer att ge. 

Nu har jag en hel veckas FRIHET tills nästa dust. Jag ska verkligen försöka ta vara på varje dag på bästa sätt... med mina nära och kära. Hoppas på en hel del golfrundor och trevligt umgänge. Den bäste reser bort så det blir en stor saknad.    

Idag fick jag umgås med vackra Vera och mamman på Sågudden.. det var så varmt och soligt precis som det ska vara i juni. Vera passade på att ta en liten sovstund mitt i fikat så hon missade glassen men vi mös och hade det skönt precis som det ska va.

Golftävlingen gick bra och vi skötte oss finemang jag och favoriten. Kom 3:a totalt vilket var superbra om vi jämför med hur vi spelade sist.. för 6 år sen.. härregud jag tror inte att vi kom runt ens.. Jag tror att vi ska göra detta igen nästa år... får bjuda upp han igen =)

     

skuggornas hem

Märker att jag blir sämre efter c-kuren.. de kallar den så eftersom de har delat en kur på 3 gånger. Alltså A, B och C sen börjar det om igen men först får jag en vilovecka. (Vid A-kuren får jag även Avastin).


Ju längre in i behandlingen desto längre tid tar det för kroppen att återhämta sig. Därför känns det så himla bra med att få en veckas vila emellanåt. Nu har jag varit slö sedan förra veckan så jag ser fram emot lite tid för att vara som folk. Immunförsvaret blir så påverkat och det visar sig med allergin som håller på att ta livet av mig phu. Trött och sliten då kroppen min arbetar för högtryck. Men det måtte väl ha blommat klart snart! Är mest trött och slö men det vänder snart. I morgon slipper jag cellgifter och det ska bli så himla gött, YES. 


Hade kontakt med CSK idag men min läkare hade semester. Hon vill inte sätta en kateter i ryggen på mig eftersom mina njurar fungerar utan anmärkning. Blir så trött för det var ju för att spara på njurarna vi skulle göra det och inför framtida cellgifter. Ja hela sommaren hinner att gå innan diskussionen är klar om detta och då kanske jag har otur och blir akut sjuk istället. Blir så trött.. kunde de inte göra det i förebyggande syfte. Jag vill inte ha en kateter på benet.. liksom lite opraktiskt. Tycker att det räcker med den påse som jag redan har och som ska ha plats innanför kläderna. Kan ju inte gärna gå naka! Ibland vill jag skrika och be allihopa dra åt helvete. Men tyvärr kan jag inte det.. utan deras hjälp dör jag.. tala om att man är bakbunden.. makt. 


Idag har jag ägnat mig åt att läsa min bok och den är så bra. Vill inte att den ska ta slut.. läser så försiktigt så. Pythians anvisningar av mina favoriter Eriksson & Axlander Sundqvist.. sååå bra. Har aldrig läst så bra böcker tidigare och jag hoppas att de snart kommer ut med några fler. Jag kan varmt rekommendera för den som gillar psykologisk thriller.. du leker inte. hehe. De är BÄST. Kråkfickan och hungerelden.


Ja i morgon är det dags för golftävling. Damerna har bjudit upp till parspel med omaka herrar. Det kommer bli riktigt kul och jag har bjudit upp min favorit! Sist gick det riktigt dåligt så jag hoppas att vi kan göra lite bättre i från oss i morgon haha. 

Naken

Idag är jag förtvivlad över att mina ögonfransar gav vika för cellgiftet. De lovanade att så inte skulle ske. På tre dagar ser jag nu ut som den cancersjuka person som jag egentligen är.... och det hatar jag. När det sjuka tar fram det dåliga i mig.

Att jag sedan ett år har kunnat lura synen av mig själv från att vara sjuk har gjort mig stark och glad. Det har gett mig min frizon, min flykt från verkligheten. Mitt andrum för att kunna se det positiva i tillvaron trots allt.  Nu vill jag bara att det ska bli november... december. Det är först då som jag kommer att kunna plocka fram min mascara igen.... fy hur jag ser ut, vad jag lider just nu. Jävla dret.

Löjligt kan tyckas men för mig har det ett värde att andra inte ska kunna se min vånda. Att jag har kunnat hålla skenet uppe har gjort mig stark i kropp och själ. Nu är jag... naken.. sorgsen... det känns ända in i märgen...  så sårbar.. så sjuk... detta är inte rättvist om det är något som är rättvist i det hela. Nu är det helt omöjligt att bli snygg.. för länge.

Det är tre månaders behandling kvar, sen tar det en månad innan processen startar, ja sen är det JUL innan jag har mina strån. Jag vet inte om jag kan säga att det är värt det. Att inte se vanlig ut.. livet blir ju inte precis lättare för mig såhär. Kommer aldrig mera ta ett cellgift som tar mitt hår och mina ögonfransar efter detta.. glöm det.. nu är det sista gången.. Vill aldrig mera se ut såhär igen fy f...

Innan du säger något så tycker jag att du ska ta och raka av dig håret och rycka bort dina fransar så kan vi diskutera hur det känns. Tänk på att ditt hår fortsätter att växa direkt som du har tagit bort det..

Tur att jag köpte mig nya solglasögon...  så nu får denna sola allt komma fram. Härregud. Får lägga linserna på hyllan ett tag och börja använda mina glasögon istället... blir inte så naken.. Ja det löser sig men jag tycker verkligen inte om det. Bara så att du vet.

SOMMAR

Extremt med pollen.. extremt trött.. sover.. dag och natt. Om en vecka vänder det. Mot tiden som vi inte vill ha.. än. 


Det är nu vi vill stanna.. bara att få vara 
tillsammans med det som har tagit sån tid att komma fram.

Har inte råd med en mager sommar...
Behöver min sol, behöver min värme. Kan inte resa till det varma utan det varma måste komma hem till mig. 
Sommar bli varm.. snart. 

Vill utomlands.. känna det fuktiga, varma mot min kind. 
Känna det som avgör från det vanliga.. solen, värmen. 

Student och fotboll

Dagen fredag gick som förväntat och jag har sovit mig i genom den, piggnade till på eftermiddagen. Fick hjälp av kära mor med att handla och städa eftersom jag får gäster i helgen. Orkade inte själv och var sååå matt i morse. Armarna värkte. Men det är gött att det nu har vänt när jag vaknar i morgon lördag.

Kollade klart på Game of Thrones som var riktigt bra. Skön serie att slappa till och nu väntar jag ivrigt på nästa säsong. Ibland är det så gott att ha nåt att kolla på när jag ändå inte kan ta mig utanför dörren. Mina händer värker och det är fingertopparna som ömmar. Naglarna har jag klippt korta för att minimera smärtan som just nu är för jävlig. Men det släpper nog tills i morgon. Längtar efter min frivecka. Uj så pigg jag kommer vara på midsommar. Härligt och kul..

Den bäste kom till mig idag och vi passade på att gå ner på stan för att få en glass innan alla studenter skulle komma och visa upp sina fina kläder och frisyrer. Den godhjärtade var fotograf och hade sina syskonbarn i kortegen. Så söta och fina.

I kväll tog vi oss ner till krogen för att kolla på Sverige England matchen. Vi gick ner för att få lite VM känsla. Ja inte för att jag är nån fotbollsfantast men jag tror vi bestämde att vi ska resa dit... nästa gång... om det går. För att kolla alltså... ha ha.

Ja en flecke hade rätt outfit ikväll men när matchen var slut åkte tröja rakt ner i handväska.. inte den störste handväska heller. Ja fortboll och sport gillar tvillingarna så det var de som drog med oss. Längst fram satt vi och det var riktigt kul. Det var första matchen som jag såg i år. Tyckte att de spelade bra och så lätt det är att dras med i allt ståhej.

Det var så kul att få träffa dem igen. De som står mig nära är äntligen hemma så vi kan samlas. Jag önskar vi får ses lite då och då i sommar. Alltid lika roligt.. alltid lika kul...äntligen sommar.

Utmaningar och mål

Kom på ett mål som jag faktiskt har för i sommar och det är att klara av att GÅ femdagarstävlingen, alltså utan golfbil. Det vore nåt som jag verkligen skulle önska att det skulle gå bra. Det hänger på tår, fötter, skavsår och händer. Givetvis övriga kroppen också. Känner lite i dag efter gårdagens runda men jag tränar och tränar. Är inte alls så seg som jag var förra veckan, alltså mår jag bättre. Sånt gör mig glad. Känner mig så himla frisk nu. Önskar att jag får känna så lääänge. Det beror nog på att jag har klarat mig utan stopp i systemet, inte litte gött.

Idag har jag haft en slappardag med inga måsten. Var på stan med gôbben så att han fick köpa sig nya jeans och skor. Själv blev det en regnjacka. Så skönt med en vilodag att kunna äta gott och lata mig. Det är grått utanför mitt fönster. Blir serie och bok.

Har haft svårt med att sätta upp nya mål, sen i våras, efter det att jag klarade av att åka snowboard. Det var liksom den sista utmaning som jag hade kvar sedan förra sommaren. Mina mål efter operationen var att klara av att spela golf, börja arbeta i slutet av augusti samtidigt som jag fick cellgift och sen brädan i vinteras. Så nöjd och glad över att jag klarade det så bra som jag gjorde. Det stärker mig att klara av sånt som jag normalt gör som frisk. Men hjärnan min blev liksom tom efter det.. kom inte på en enda sak som jag ville ha som ny utmaning hmm.

Men nu verkar det som om hon har vaknat igen, ett par sommarmål.. Kanske kan min fantasi ta fart igen bara sommaren kommer. Det vore ju kul om vi kunde komma ut med båten och testa wakeboard men du vet att då måste det bli varmt i vattnet.. ja vi får se. Båten ligger inte i sjön än.

Eftersom jag har klarat av att göra det som jag gjorde som frisk kanske det nu är dags att ta fram "nya" utmaningar. Hmm ja det är så det är... hm jag ska snart få fram nåt.. KUL. hihi.

Grått utanför mitt fönster idag

Vilken bra dag

Idag har jag haft en så bra dag så du kan inte tro. Sov endast några timmar i natt pga kortisonet men gick upp vid sju ändå. Skulle till jobbet på förmiddagen för att träffa min chef. Vi blev sittande och prata och det var så bra. Hon sa att du vet att jag ser dig som frisk och att du snart är tillbaka. Såå glad jag blir. Det värmer så oerhört att bli mött som en frisk och inte som en cancer. Om folk kunde förstå. Jag är ingen annan person bara för att jag är sjuk.. jag är ju inte sjuk jämt... nästan aldrig faktiskt om du frågar mig. 

Hon hoppas att jag kan börja som jag har planerat i mitten av augusti på 25 % en månad som jag samtidigt får cellgifter. Har min frivecka i mitten av augusti och då kan jag göra fler timmar och ta färre veckan efter har jag tänkt mig. Sen blir det 50 % halva september för att sen jobba 75 % from oktober. Jo det tror vi på om nu röntgen visar på bra saker. Men va fan... jag har inte ens funderat på att det kan visa annat!!! Eller att de vill fortsätta men någon annan sort av cellgift.. nej fy fan det finns inte. INTE NU. No way. Nu måste jag få leva lite och må gött under hösten som ska bli en av mina bästa. 

Blev kvar några timmar och hann med att träffa lite folk som sitter i huset. Åkte inom hos en av mina personalgrupper som finns på landsbygden och önskade dem en skön sommar. Härregud var tiden går fort och vad jag saknar dom.  

Sen har jag kommit på en grej som jag ska göra i sommar eller i höst och det är att hoppa bungyjump. Det har jag alltid velat göra men det har liksom aldrig blivit av men nu är det dags. Men jag vet inte riktigt vart det finns så förslag mottages gärna! Här i Sverige och helst över vatten från en bro.. sååå kul. Ojoj vad jag känner mig laddad inför det. Så dags för mig att göra det nu.. vilken frihetskänsla. Kanske gör jag det flera gånger om jag ändå är där. HAHA vore så likt. 

På eftermiddagen blev jag så sliten, när jag satt hos Agneta. Helt trött så jag tänkte att nu är det kört för idag. Men kom att tänka på vad min käre sjukgymnast sa. Du mår bra att av röra på dig. Reste hemöver och gick ut på banan. Första hålet var jag så flåsig så jag tänkte att detta går aldrig. Men vi kom runt 18 hål och vet du.. jag var mindre flåsig under tiden som vi gick. Alltså tränade jag mig igenom flåset och nu när jag kom hem känner jag träningsvärk i benen.. SÅ GOD KÄNSLA. Tänk att det finns lite muskler därinne ändå. 

Så förvånad som jag blev av detta med flåsandet. Så bra väl. Han är allt bra denna sjukgymnasten och vet du... jag tror att han har rätt. Ju mer man rör på sig ju mer kan kroppen få energi till att laga sig och detta tror jag stenhårt på. Hade jag rest hem och lagt mig på soffa hade jag förmodligen varit trött och seg och öm. Men det ska bli kul i morgon och se hur pass alert jag är.

Skasåsbron

beh 15 (el 25)

Idag har jag fått Taxolbehandling nummer 15 och det klingar gott i mina öron.. bara 9 kvar... phu vad ja är trött på det och vad det sliter på kroppen min.. och humöret!! Du ska vara glad OM du aldrig har fått cellgifter för det är inget som jag önskar någon. Går inte att beskriva hur man mår. 

Gillar inte att det är så många behandlingar då det bryter ner jämt allt i kroppen min och jag känner mig lite grinig, lättretlig.... men det är för att jag inte kunde gå 18 hål igår.. bara nio. Huden du vet.. den höll inte.. Kring hallonet. Bandagen lossnar trots att jag byter två gånger om dagen i förebyggande syfte. Då blir jag sur så mina mungipor släpar i marken. Vi hade precis packat upp allt och skulle ut på banan.. igår. Men det var bara att sätta sig i bilen hem, byta och resa tillbaka. Jag gick sen 9 hål med svidande smärta och spelade BRA golf. Då skulle göbben ha varit nöjd. HAHA 

Jag håller ju inte på med naturpreparat nu när jag går på cyt förutom en vitamin som jag slutade ta nu när flaskan var slut. Efter en vecka utan ACIA juice fick jag förkylning som ett brev på posten. Typiskt. Är det inte tarmvred så är det pollen eller förkylning. Trött jag blir.. men jag kommer igen och har köpt en ny flaska. 

Idag träffade jag min käre sjukgymnast som tryckte på benen, båda eftersom jag har börjat få stickningar i vänster fot. Men höger fot var riktigt bra. Han tycker det är så konstigt med biverkningarna. Sen har jag inte en skråma på fötterna förutom stickningarna och det är super. Han säger att det håller sig tillbaka eller på plats eftersom jag rör på mig regelbundet.. på golfbanan. Gjorde test med plankan igen... sist fixade jag 1 minut. Idag klarade jag 1,5 minut med cellgiftet samtidigt kopplat till kroppen. Hade hoppats på 2 minuter men inte än. Fick jobba hårt. Blir nog inte bättre förrän jag slutar med cyten i höst men hoppas gör jag fortfarande. 

Mina ögonfransar börjar rasa. Höger är det minst kvar på. Inte helt borta än men de kommer väl försvinna allt eftersom och det är inge vidare.. ser inte så vaken ut då men det finns inget att göra.

 

jag vill ha det så.. länge

Är inte riktigt lika pigg idag som igår men helt klart godkänd. Jag är mest glad åt att mina fötter valt att hålla två dagar i golfskor utan en skråma. Även mina händer har klarat sig finemang. Ska ut en 18 hålsrunda i morgon eftermiddag för att testa om det går tre dagar i rad, utan kortison. Måste öva inför femdagars som är om tre veckor. Har inte bestämt om jag måste ha bil då. Kanske blir sliten i slutet av veckan men jag vill ju helst gå. 

Har nu bara en vecka kvar tills det är dags för nästa uppehåll med cellgiftet och det ska bli såååå skönt. Vet du att det innebär att jag kommer vara superfrisk på midsommar! Ha ha och vi som inte har planerat nåt ännu men det kan komma att bli riktigt trevligt detta. Ja helst skulle jag vilja resa till kusten men det får kanske bli stugan här hemma om vädret tillåter. Sen så har sommaren mer än börjat. 

Idag har vi haft regn hela dagen och när vi parkerade efter 18:e green sken solen! Lite sent det. På tävlingen kom vi totalt femma av 65 par efter två dagar så det är vi nöjda med. Själv spelade jag inge vidare utan det var fadern som höll ordningen. Men jag skyller på vädret och pollen och i morgon hoppas jag att det går bättre.

När jag är på golfturné blir det inte så mycket mer för mig än golf, äta och sova. Men kul är det och man vill bara ut igen fast man är trött. Det tär på krafterna att vara ute i friska luften men hade jag varit hemma hade jag legat inne. När vi satt och väntade på prisutdelningen kom det över mig... att jag är så GLAD över att jag verkligen orkade med det hela. Helt ofattbart egentligen. Att samtidigt som jag får jordens behandling sedan fyra månader varje vecka kan delta i tävlingar och vara som andra. Detta ska jag ägna mina tankar åt länge... ofta... njuta... tills jag kommer fram till några nya mål. Jag är så nöjd och glad. Detta är mitt liv nu och det är såhär som jag vill ha det så länge... som det bara går.

förväntningarna

Att vakna en lördag och va helt frisk är helt makalöst underbart men jag erkänner att jag tycker att det är såååå   förvirrade att inte själv veta eller känna av hur jag ska må. Igår ville jag skjuta mig och idag.. yepp livet på topp och då utan kortison. Fast jag tog allt lite ifall att!! Inget att spara på.

Ja detta med vad man förväntar sig eller förväntas vara så kan jag vara en att skriva under på att nån regelbok för hur man känner sig, mår eller ÄR när man har cancer finns inte. Jag tänker på detta med att om folk omkring en i det sjuka anser eller tror eller förväntar sig att man ska vara sjuk hela tiden... det är INTE bra det för vi är inte sjuka jämt. Det är bättre om omgivningen kunde vara som vanligt och inte förvänta sig att den sjuke inte ska orka, klara. Jag lovar att den dagen som VI inte orkar.. då märks det! Vi behöver inte bli påminda hela tiden om att vi är mindre starka och mindre alerta... Det vet vi (och det är ett nederlag) men om vi får vara som alla andra eller piggare för en dag... ja men låt oss då få vara det och förstör det inte med att fokusera på sjuka. Detta sjuke fokus håller jämt på att ta livet av mig det! Härregud.  

Som jag erfar är det bara bra att köra på och inte känna efter hela tiden, inte tänka annorlunda mot när man är kry för det är ingen skillnad. Bättre att fokusera på det glada i livet för då mår man bättre.. det lovar jag.

Har man tur som jag hade idag så kan man vakna från en dag att ha varit riktigt slut till att kunna springa maraton. I love it. Detta är att verkligen få känna att man lever... jag menar bergochdalbanan från hopp till förtvivlan men jag blir LIKA glad varje gång upplevelsen upplevs och det känns alltid som att det är första gången.

Liten resumé från golftävlingen. Spelade riktigt dåligt på de första nio men lyckades rycka upp oss på de sista. Men kan säga att detta med puttning är något som borde tränas. Blev lite darr och missade birdeputten på 17 som låg 3 dm från köpp!! Ja vi var på Hammarös golfbana som för övrigt är superfin. Totalt 73 slag vilket gav oss en 3:e placering inför morgondagens fortsättning på Kils golfbana. Kan inte förstå att denna jaginga efter en golfboll kan vara så roligt!!

Jag hoppas att mina damer från Kil snart kommer på golfbesök... alla dagar utom tisdag, fredag funkar för mig..

Idag sa en klok kvinna till mig att "det är alltid nåt fel och det är inte meningen när barn och unga blir cancersjuka och det ska vi rätta till, det är många som överlever". Det var ett vackert säg tycker jag och kändes varmt i mina öron. Jag håller med att det är inte meningen, en liten cell får fnatt och det kan rättas till. Ja det tror vi på!

Vid kvarna i Borgvik

       

fredagsmys

Andfådd, sliten, nedsatt ork, yr i bollen, ännu sämre balans än vanligtvis är några av de biverkningar som jag besväras av idag och då är det skit med gumman. Idag fick jag klippa ner naglarna eftersom de ömmar och sticker som de gjorde för ett tag sen. Sen är det svårt att hålla i sakar så idag har jag tappat smörpaket, mjölken och melonen!! Ja härregud.. typiskt att mitt inför helgen bli helt oförmögen att använda mina händer. Fingrarna står jämt rakt ut haha. Ser så snopna ut!!

Ja allt som jag nämnt gör att jag planerar inför att inte ha så mycket inplanerat på fredagar. Inte en massa måsten utan att jag kan ha en slappardag om jag skulle behöva och idag var det verkligen en sån dag. Tur att det vänder i morgon. Men jag är inte riktigt upplagd för en tvådagars golftävling nu i helgen. Vet inte om det kommer att gå alls nu när jag har svårt att greppa och blir det regn kan jag nog lika gärna strunta i det. Men vi kör i par så jag behöver bara slå hälften av slagen. Ja vi får se men en dos av kortison lär jag kosta på mig om jag ska orka överhuvudtaget.

Idag gjorde jag en pastasallad som jag tyckte blev riktigt god. Enkel var den med. Jag tog honungsmelon, gurka, pastafjärilar, fetaost, kokt morot, kokt broccoli och kassler i små bitar. Detta rörde jag ihop och toppade med kokt ägg. Ja denna kan jag ha med mig nu i sommar när jag behöver ha picnic. Sen provade jag att ha philadelfiaost och skinka i tortillabröd... blev som en liten macka det.. YES! Perfekt. Det kommer allt att blir bra detta med maten.. till slut.

Nu ska jag fortsätta i Pythians anvisningar som är sista delen i Viktoria Bergmans svaghet. Har bara börjat och läser så sakta för jag vill spara på den så länge det är möjligt... det är fredagsmys det.

Jag på Borgvik på Nationaldagen

Levande

Att få vara levande känns så oerhört bra

att vara död känns mindre lockande

livet har sin storhet då man tillåts vara i nuet

kanske som man förtjänar

Levande är ett tillstånd man inte rår så lätt över

någon kanske tappar greppet alldeles för snabbt

ibland finns ingen ordning och reda

kvar blir den tomhet som någon aldrig trodde fanns

Att få vara levande är otroligt skönt när

man är medveten om att man lever

att njuta av det lilla, nära som betyder 

Tiden är ett lån

du bestämmer vad du gör med den

så länge den är din

går på det varje vecka..

Vaknade ovanligt pigg i morse och funderade varför det inte känns. Men nu vet jag att det var för bra för att vara sant så nu väger armarna bly. Typiskt men lite roligt att jag blir lika förvånad varje vecka. Man kan tro att jag är helt out of order men kroppen har en förmåga att glömma det ledsamma och onda, det gillar jag. Går lika lätt på det varje gång!

Somnade gjorde jag en stund mellan tvättarna nu på eftermiddagen och nån golf orkar jag inte med ikväll. Jag och grannen skulle ut men vi får ta det en annan dag. Får ta och kolla på en film istället tror jag. Gillar inte detta med att bli så sliten men jag är jätteglad att jag har haft två fina dagar i Karlstad. Vi hann med både kultur, shopping och god mat. Men som jag sagt förut så vet jag att det slitna går över om ett par dagar igen och då kan jag börja om igen. 

Känner lite i mina fingrar igen. Trodde att jag skulle komma undan det men det börjar spränga i några toppar. Jag rör på dem hela tiden i tron om att det ska vara bra!

Innan jag reste hem från Karlstad i morse tog jag en tur förbi jobbet. Missade chefen som va på möte men mötte en del andra goda kollegor som jag saknar mycket. Lika trevligt att träffa alla som jag såg och det känns som om jag inte alls har varit borta så länge. Gött att snart få komma tillbaka. Vill inte bli borta såhär länge igen och det känns inte som att jag kommer bli det. Men man kan ju bara hoppas att man slipper detta ett tag framöver. 

Fika med Klara, i morgon är hon 1 månad. 

Sverige firande

Reste till den bäste efter behandlingen igår och var bjuden på kalas då vi skulle fira Sveriges Nationaldag. Vi skulle kolla in Starboys på Sandgrundsudden. (killarna som pölsa från Smala Sussie, bröllopsfotografen). De har ett band som är kort, kul!

Mötte upp en samling kollegor och medarbetare som hade blivit sååå smal och snygg samt firade en fräsch 60-åring. Linda trodde hon va max 50:) Så underbart kul att träffa så många igen. Saknar alla.. Jag har inte tid att vara sjuk, vilket slöseri med min tid. Detta hatar jag mest av allt... att inte kunna syssla med det som jag vill. Att drabbas av cancer är nog det djupaste, mest vedervärdiga som kunde drabba mig som har så svårt för begränsa mig själv och som blir sittade... Fy fan, Nåt vet hur jag ska få lida i alla fall!!

Mycket i och med min sjuka måste jag acceptera att det har tagits ifrån mig men jag vägrar acceptera att min yrkesstolhet försvinner. Jag ska tillbaka och det snart... Vilken skam. Så arg jag blir.. Mest på mig själv för att jag inte kan pressa mig mera som förut. Varför skulle det bli såhär. Nu lyser jobb bitterheten igenom!!! Mitt enda sätt att trots sjuka och få va som andra är att kunna jobba igen.

Blir kvar i Karlstad några dar för lite miljöombyte. Behöver få lite omväxling och tid att umgås med den bäste. Idag ska vi ut på lite äventyr. Måste gå ur bädden nu och in i duschen. Sov inte så mycket i natt men känner inte av behandlingen speciellt än. Gött!! Sola skiner här i Karlstad som det ska vara så nu väntar en skön dag.

Så bra att mina fötter är pigga. Inga skavsår el tunnt skinn nu. Även mina händer är helt bra. Bara lite gula partier mitt på några av naglarna men det växer snart bort. Sen kom jag på igår att efter marten kommer håret växa till sig igen!!! Ser sååå fram emot en Nice höst. Men först en go sommar förstås.
Idag är jag en glad gumma som inte ska ha cancer på hela dan...

Behandling nr 14

Sitter på cyten och får veckans dos av Taxol. Mitt nektar för att få lov att leva lite till. Känns bra att det fungerar och att det hjälper mig i kampen mot det sjuka.

Har varit sjukskriven sedan mars, april och maj. Känns så länge sen men det är bara tre månader. Har juni, juli och augusti kvar. Sen kan jag återgå till det normala igen.

Är riktigt nöjd med förra året. Gjorde 6 månader på jobbet och det är verkligen inte fy skam. Tyvärr inte heltid då men ändå. Att få vara en del av samhället är en lyx som jag saknar, det är ju jobba som jag skulle ha gjort om jag hade varit fri.

Men jag kommer igen. Sen kommer jag att få stå ut med framtida behandlingar med jämna mellanrum eller troligen mest hela tiden så länge min kropp klarar det. Har bara 10 infusioner kvar för denna gång. Phu börjar se någon form av ände långt bort i en djupblå horisont.

Vaknade pigg och alert i morse och fick passa på att fixa lite i hemmet. Lätt att det faller efter men när orken återvänder då hinner man mycket. Fick till min lilla träning och det var flåsigt. Träffade sjukgymnasten på cyten och han tänjde på benet. Fick en ny övning, cirkelövning skulle va bra för nerverna. Sen ska jag träna balans så det får bli fler skogspromenader och jag får köpa balansbräda. Eller jag borde plocka fram min Wii board som jag har använt sååååå lite.. Finns några spel som tränar balansen där. Hmm

Många påsar blir det.. 

fick en liter extra idag för att bli piggare.

sorgens dag

Idag är en sorgens dag då mina tankar går till Kjell Broberg och hans familj. Han var min mentor och ledstjärna i cancervärlden och det var han som hjälpe mig att ta tag i min sjukdom. Kjell har kämpat mot sin cancer sedan 2008. Hösten 2011 var han tumörsfri efter att själv ha bekostat flera operationer utomlands. I vår fick han dåliga besked och han hade återigen fått metastaser. Hans vilja att bli frisk räckte inte ända fram och i onsdagsmorse var det slut.

Kjell har lärt mig att gå vidare och inte nöja mig med dåliga besked från sjukvården utan fortsätta att leta efter de som kan och som törs ta till kniven. Vi hade samma åsikt av cancer att det måste skäras bort för att man ska överleva. Kjell sa att "du måste bli expert på din egen sjukdom" och det var då som jag vaknade och började förstå att det är mitt liv och min kropp trots sjukdom. Saknaden efter Kjell kommer att bli stor den dagen som jag behöver få stöd och råd. Han var en klippa att lista ut var i världen de är bäst på olika operationer och vart man skulle vända sig i olika frågor. Jag är tacksam att jag kom i kontakt med Kjell via hans blogg och för all hjälp som jag har fått. Sov gott K. Mitt hjärta gråter och jag hatar verkligen cancer.

Adress till Kjells blogg: http://tarmcancer.blogspot.se/

Efter att ha vaknat till liv efter gårdagen har min dag varit hektisk och ångetsfylld inför morgondagen. Denna vecka fick jag bara vara pigg ett dygn innan det är dags att få nästa dust. Dessa dagar är de värsta. Ångesten ligger som en snara kring min hals. Har inte lust, har inte tid, känner mig tom och sliten. Andfått som bara den och jag har inte hunnit äta upp mig tillräckligt men jag tänkte att jag måste passa på att göra så mycket som jag bara orkar hela dagen för att få ut nåt bra i alla fall.

Jag tog en tur till Fjöle och gick en promenad med söta Klara. Så underbart skönt och ljuvligt. Lupinerna blommar för fullt vid grusgropa. Försökte hitta en baddräkt åt henne men det fanns inga små. Hur ska det gå med badsäsongen. Sen ringde storfeskarn och ville golfa så vi gjorde 9. Gött och friskt att komma ut. Klarade oss undan regnet och avslutade med en fika i Furtan innan vi reste hem.

På förmiddagen lyckades jag få tag på dietisten som sa att det går bra att äta bananer som är riktigt gula. Jag ska se till att dricka mer vatten till måltider och under dagen. Jag vet att jag är riktigt kass på det. Hon lovade skriva ut fler näringsdrycker och tyckte inte att jag ska övergå till flytande än. Se till att äta lugnt, ofta och tugga maten väl så går det bättre. Hon har alltid så goda råd och hjälper mig med lösningar för att det ska bli så bra som möjligt.

Klara 26 dagar

3:e gången gillt

Tycker det är jämt pinsamt att meddela att jag 3:e söndagen i rad ligger med stopp i systemet! Härregud dags att börja med soppa istället tror jag. Nä men igår hade vi golftävling på dagen och då blev det lite svårt med maten. Åt inte förrän jag kom hem och det blev lite för länge det för min mage. Jo banan och kexchoklad men det var allt. Så jag var lite glupsk i stundens hetta och det blev inte bra. Blev några timmars uppkast fy fan va äckligt och jobbigt. Jag var bara såååå nära att åka till sjukhuset för lite vätska i natt, var så svag och skakis. Det är första gången jag ens tänkt över det tror jag.

Hoppas att det släpper snart nu så vi kan ta en tur till golfbanan. Ligger och sippar på näringsdryck. Får nog beställa lite fler av dietisten. Men hur många söndagar har man inte tvingats ta det lugnt. Får låssas att kalaset var superkul igår hehe.

Ja denna golftävling blev en katastrof för oss igår.. Tror vi va i varenda hinder och bunkrar så då blev det träning på det.

Igår var det en som frågade hur länge det är kvar på behandlingen. Elva gånger sa jag minst.. Då kom det över mig att jag tycker livet med cancer suger. Att behöva ge bort min tid, att behöva kämpa och må dåligt, att behöva anpassa sig till allt och hela tiden behöva planera, känna efter, låta andra anpassas efter mig. Skulle hellre velat fortsätta mitt liv som det var innan allt. Kan se tillbaka och njuta på min tid som jag hade då.

Melonsallad

Tristaste dagen efter behandling blir fredagar.. det kryper längs ryggraden och nacken och det kan jämföras med när influensan kryper på. Jag är seg och det tar typ halva dagen innan jag vaknar till liv..känner mig slö, andfådd och helt av banan. Vill helst ligga inne.. orkar mest inget.. inte ens min lilla inomhusträning som tar typ 7 minuter. Men när eftermiddagen kommer bortåt tretiden är det som om det vänder. Orken hoppar på mig igen och det blir dags för att hitta på nåt. Sen vet jag att i morgon känner jag mig ännu bättre.. gött.

Men idag är det dag 3 och då smakar det mesta JÄRN eller ingenting. Allt ska saltas och peppras extra för mina smaklökar verkar ha fått spel. Vatten som jag annars gillar går inte att dricka utan jag måste tillsätta nån smak. Ja det är allt konstigt och i morgon har det mesta rättat till sig igen. Hmm

Jo men försäkringskassan ringde mig idag...uj vad slarvig jag är. Jag brukar annars ringa och meddela läget men inte denna gång. Skickade bara in läkarintyget.. sjuk tom 1 september. Slö blir man kan jag säga. Hamnar liksom i ett utanförskap..tror inte att nån bryr sig. Ja vi kom överens om att jag kommer vara sjuk under min behandling och sedan hör jag av mig så fort jag känner att jag vill börja jobba eller om jag blir sämre. Han sa att det finns inget tak för hur länge jag får ersättning enligt normalnivå eftersom jag går på behandling och man TROR att jag ska "bli" bättre. Han vet att om jag hade kunnat... hade jag redan jobbat!! Är så glad att jag har min handläggare som jag har jag.

Modern bjöd på favorit middag ikväll.. mmm melonsallad och spagetti med köttförssås.. Det var riktigt gött. Skönt att få bli bjuden på mat och även få med sig en massa matlådor till frysen!! Det var förra helgen som jag gjorde min första melonsallad.. jag kan inte äta grönsallad, tomater för de fastnar i systemet men jag är fortfarande sugen på SALLAD...uj vad jag skulle vilja ha en krispig...

Här är min lilla sallad eller det som är mest likt en sallad som jag kom på inför sommaren. Nästa nöt att knäcka är detta inför grillsäsongen hmm. 

Melonsallad.... 

Vattenmelon

Honungsmelon

Cantaloupe eller annan melon du gillar. Det ska va 3 olika sorter som skärs i bitar

Gurka som skalas och fröna ska bort.. skär i bitar

Oliver

Fetaost

Kattvika

Stadsparken mot Kattvika