Mitt ca 125 värde har ökat, mycket om du frågar mig men inte så allvarligt enligt min behandlingsläkare. Ligger på 199 och i september låg värdet på 132 (en ökning på 11 enheter sedan juni efter operationen, ska ligga under 35 på en frisk). Alltså förstår du att jag upplever en stor ökning från september till november på drygt 60 enheter.
Vi diskuterade att jag inte ska få någon behandling nu för min kropp har genomgått en tuff behandling under året och vi kan tjäna på om kroppen hinner återhämta sig mer innan nästa fight. Det pågår ett krig i min kropp idag genom att mitt immunsystem som kämpar mot den cancer som finns kvar. I januari vecka 3 får jag besked om fortsättningen. Skönt med två månader i vila. Känner ett lugn.
Jag känner engagemang, involverande, att de bryr sig. De slår sin kloka ihop och vet inte hur de ska hantera oss för det bästa resultatet. Går inte att operera utan det är cellgifter som ska hålla det i schack. Min kroniska sjukdom. Den dagen som det är dags för cellgifter är det tänkt att prova med taxol 1g/vecka för dennes sätt att angripa det sjuka. Min celldelning är såååå långsam att det kanske ger stor effekt med låga doser, ofta. Sedan blir det Avastin i tillägg var 3:e vecka. 6 månaders behandling pratar vi om och hårlöshet.
Jag frågade hur länge kan jag leva om det går bra?
Tills du är 80 om det inte blir aktivitet och om värdet håller sig lågt. Vet inte om hon ville ge mig hopp men jag förstår att min sjukdom är kronisk. Får vi den i schack kanske jag hänger med längre än jag ens vågats hoppats på. Men givetvis är jag realist och förstår allvaret i min situation. Vi talar om min inställning och sätt att se på mitt liv vilket min läkare säger att den har hjälpt mig att ta mig hit som jag är idag.
Det talas, av de kloka
om mig och min envisa
för finna ett sätt för att lösa den hårda knut
som inte vill ge med sig.
Kroppen min är ett mysterium
ingen större ökning
superlångsam celldelning
körtlar utan påverkan alls
En dag kanske
jag kan va som vanligt
men kommer alltid
dela mitt liv med cancer
:-)))))) Nu blir det solsemester för Fia <3
SvaraRaderaÅhh vad härligt Fia!!!! <3<3<3 /Pillan
SvaraRaderaVad bra att du har så fin kontakt med läkarteamet och att du känner att de gör det bästa för dig, skapar sån trygghet och det tror jag betyder jättemycket
SvaraRaderaKram/Maggan
Happy end!
SvaraRaderaKram
Ika
Vilken kämpe du är!
SvaraRaderaOch fortsätt kämpa på!
Jag är också en av de som drabbats av äggstockscancer. Blev opererad -08, stor tumör i buken men ingen synlig spridning till organ. Men cancern finns där, Ca 125 visar på detta Är nu inne på min 4:e cellgiftsbehandling. Cellgift är inget kul, men på något sätt orkar man!
Jag jobbar 50% just nu. Det fungerar bra:-)
När jag fick veckotaxol, klarade sig håret med hjälp av ismössa:-)Inget behagligt med den på men det var värt att stå ut!
Jag är med i föreningen Gynsam, Googla på den!
Kanske finns någon nära dig.
Man träffar andra med gyncancer, i Gb-g där jag är med har vi bra föreläsningar, samtalskvällar osv.
Sköt om dig!
Ingela
Jippi! Lita på läkarna, de är ärliga och säger inte att det finns hopp om ett långt liv om det inte är så!!
SvaraRaderaJa vi får se hur det blir.. go första advent alla!
SvaraRaderaMen det är ju på sitt sätt supergoda nyheter:) Eftersom det nu är som det är så kunde det ju vara en miljon gånger värre, eller hur?
SvaraRaderaKram!
Carina