Kom inte iväg till jobbet idag. Var så trött och sliten så jag fick stanna hemma. Jag vet inte men sedan har jag mycket svårt med andningen och blir andfått redan hemma inne vid mista ansträngning som att klä på mig eller duscha eller bara sätta mig i soffan. Tiden har inte räckt till alls idag utan jag har gått i lunk hela dagen. Försökte mig upp att gå på gåbandet men fick avbryta. Idag gick det inte alls.
Tänk att jag blir andfådd av att prata och att ta mig upp i sängen. Nu har jag en hög skön lyxig säng men går jag för fort i blir jag helt flåsig.
Uj vad jag tycker det är trist med att inte orka fullt ut. Funderar mycket på hur jag ska göra och att arbetet där 50% känns lite för mycket för tillfället. Benet är mycket bättre och har vätskat ur sig idag och det känns bra. Annars bubblar det i bröstet när jag andas. Läkaren har sagt att jag kommer att få luft fast ofta känns det som om att så inte är fallet. Ja det får vi se.
Har haft besök idag av nr 1 och det var riktigt trevligt. Alltid kul med sällskap för att slå dö på några timmar. Dagen är alltid den värsta tiden upplever jag. Kvällarna går bättre och då har man tv att kolla på. Nu på kvällen kom Jenny en sväng och provade gåbandet. Hon gjorde det bra och sprang hälften och gick hälften. Tror detta med gåband är bra men jag märker att det är svårt att få till det. Har jag jobbat orkar jag inte. Idag när jag var sliten orkade jag inte. Ja vi får se när jag orkar. Det kanske bara blir stående. Men vi får se hur det blir.
Jag känner av en tid som börjar närma sig ett slut
kan det vara så att cirkeln snart är sluten
som den regnbåge över livet som ger helheten.
Fighten och alla ronder har tagit mig långt
Jag börjar bli sliten men har lite kvar att ge än
Det gäller att må bra under tiden och finna ett sätt
där harmonin finns genom dagen och sinnet.
Att hitta en balans mellan acceptans och ro är svårare
än man kan ana i ett livlöst tillstånd
där man är fånge i sitt eget liv.